Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Lång studietid kan bli kostsam

Annons

Börja arbeta tidigare ger högre pension

För mycket tid på annat än studier? Bilden från valborgsfirande i Lund.Foto: TT

Det går knappt en dag utan att någon politiker, organisation eller utredning har förslag om hur pensionsåldern ska höjas och fler arbeta längre. Samtidigt som många vanliga människor kan gilla dagens möjligheter att gå i pension eller trappa ned.

Det finns dock ett annat sätt att förlänga arbetslivet och därmed höja den egna pensionen. Det är att börja arbeta tidigare.

Här har det, som Svenskt Näringsliv visar i en ny rapport, gått åt andra hållet. Snittet för högskoleutbildades etableringsålder, vilket innebär att tre fjärdedelar av gruppen förvärvsarbetar, är nämligen 30,5 år. Men inte bara högskoleutbildade etablerar sig allt senare. I början av 1990-talet låg etableringsåldern på 20-21 år, beroende på hur man räknar. Knappt 30 år senare har tiden förlängts med nästan 10 år.

Det finns flera skäl till förändringen. År av hög ungdomsarbetslöshet har lockat fler att studera. Utbildningar har blivit längre och byggts ut. Jämfört med andra länder börjar svenskar att studera senare. Många tar lång tid på sig att ta examen. Studenter hoppar av och byter inriktning. Endast 25 procent av studenterna läser ett program som är fem år eller längre. Ändå är både median- och medeltiden för studier sex år för alla studenter.

Det kan finnas till synes rimliga förklaringar till att det har blivit så här. Men resultatet blir orimligt. Sent inträde på arbetsmarknaden och mycket långa studietider ger höga studielån och sämre pension.

Sent inträde på arbetsmarknaden och mycket långa studietider ger höga studielån och sämre pension.

När det sedan anses viktigt att snabbt komma i gång med karriären och barnafödandet i genomsnitt har skjutits upp kan det bli mycket hektiska år när studierna äntligen är klara. Det kan ge stress och psykisk ohälsa.

Svenskt Näringsliv vill sänka etableringsåldern för högskoleutbildade med två år. Det beräknas att livsinkomsten för en person med tre års högskoleutbildning skulle öka med 520 600 kronor och pensionen med 1 300 kronor per månad. Livsinkomsten för en person med en utbildning som är fem år eller längre skulle öka med 596 300 kronor och den allmänna pensionen med 1 400 kronor per månad.

Svenskt Näringsliv föreslår skärpta villkor för studiemedel, extrapengar till dem som tar examen snabbt, fler inträdesprov och fördelar för dem som börjar studera snabbt efter gymnasiet. Där påpekas att en stor andel studenter i Sverige läser långa utbildningar, men att en hel del jobb de får inte kräver så långa utbildningar.

Utvecklingen går dock snarare åt motsatt håll. Nu krävs att polisutbildningen ska bli högskoleutbildning. Snarare finns skäl att fundera över om andra utbildningar kunde kortas, samtidigt som det blir lättare att byta jobb och att vidareutbilda sig senare i livet.

Nu krävs att polisutbildningen ska bli högskoleutbildning. Snarare finns skäl att fundera över om andra utbildningar kunde kortas.

Mer läsning

Annons