Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Låt fler röster räknas på riktigt i riksdagsvalet

Spärrgränsen kan ge många bortkastade röster

Annons

Blir det många

Just nu är det enligt opinionsmätningarna flera partier som ligger runt riksdagens spärrgräns på fyra procent. Feministiskt initiativ hoppas komma in, medan Kristdemokraterna och Miljöpartiet kämpar för att vara kvar. I några mätningar har även Liberalerna varit nära gränsen.

Det skulle kunna leda till att uppemot var tionde röst blir "bortkastad" och inte påverkar mandaten i riksdagen. Regeringsfrågan kan också avgöras av vilka partier som får 4,1 eller 3,9 procent av rösterna. Det skulle på goda grunder uppfattas som orättvist.

I grunden är det bra med en spärr mot småpartier. Många pyttepartier skulle göra det än svårare att bilda handlingskraftiga regeringar och kunna ge riktigt små partier väl stort inflytande.

Men som så ofta i politiken finns kluriga målkonflikter. Många vill ha mer personval. Men det ger mindre sammanhållna partier och fungerar bäst om valkretsarna är mindre. Men mindre valkretsar gynnar större partier. Det strider i sin tur mot något idén att alla partier som klarar spärren ska få mandat som motsvarar deras andel av rösterna. Så väl fungerande personval kan kräva att större partier får fördelar jämfört med i dag. Vill vi det?

Partierna kan i och för sig med valsamverkan komma bort från risken att hamna under spärren. KD kunde valsamverka med M, och MP med Fi. Men det vore samtidigt att på sitt sätt kringgå reglerna.

Bättre vore att göra det möjligt för fler väljare att påverka riksdagen. Det kan ske genom att alla väljare, om de vill, får rösta på ett parti i andra hand. Om förstahandsvalet inte klarar spärrgränsen räknas rösten på andrahandsvalet. De som gillar KD kan då rösta på partiet utan att oroa sig för bortkastade röster, och sedan gardera sig med att i andrahand rösta på något annat parti. De som gillar MP eller Fi kan tryggt rösta på partiet de tycker är bäst, och gardera med en andrahandsröst.

Det skulle också göra att regeringsfrågan inte avgörs av om något parti får 3,9 eller 4,0 procent. Hamnar partiet under gränsen skulle de rösterna antagligen gå till ett närliggande parti och inte vara bortkastade.

Finns en oro för att andrahandsröstnig skulle gynna småpartier kan det kombineras med att höja spärren till fem procent. Det var ingen vetenskap, utan politiska avvägningar som gjorde att Sverige fick en fyraprocentspärr. I Tyskland är spärren 5 procent.

Andrahandsröstning vore bäst. Men om det låter för långtgående finns en mycket enkel åtgärd för att göra spärrgränsen mindre drakonisk. Gör som i Norge och låt småpartierna få behålla mandat de vinner i valkretsarna. Den norska spärren på fyra procent gäller bara utjämningsmandat.

I Sverige krävs det 12 procent i en valkrets för att ett parti under spärren ska kunna få mandat. Utan den gränsen skulle Fi ha fått några mandat i förra valet. Skulle KD eller MP falla under spärren kan de ändå behålla mandat från valkretsar där de är starka.Det skulle lindra spärrens negativa effekter, men ändå göra skillnad på partier ovanför och under spärren.

Valsystem och regler kan tyckas krångliga och abstrakta. Men när de kan leda till att hundratusentals röster blir "bortkastade" eller regeringsfrågan avgörs av om ett parti får 3,9 eller 4,0 procent blir det väldigt konkret för väldigt många. Därför är det dags att se över reglerna för fyraprocentspärren.

Läs också: M låter partipiskan vina vid fel tillfälle

Mer läsning

Annons