Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Rut-avdragen inspiration för låglönejobb?

Många medarbetare tycker med rätta att det är orättvist att lönetrappan är så kort.

Annons

Carola Lemne, Svenskt Näringsliv och Karl-Petter Thorwaldsson, LO, har svårt att förhandla och komma överens om fler”enkla” jobb.

LO slog i sitt utspel om reglerad invandring fast att de nyanländas problem inte skulle lösas med lägre löner eller försämrade anställningsvillkor. Det är åsikt LO får allt svårare att försvara.

Det går nu 11 personer på varje ledigt jobb som inte kräver särskilda kvalifikationer, och fler nyanlända utan högre utbildning kommer att få uppehållstillstånd. Sverige har också enligt ekonomen Lars Calmfors i DN minst löneskillnader bland den nedre halvan av lönefördelningen.

Det var den svenska modellen. Den fungerade under många år. Enkla jobb försvann och ersattes av mer kvalificerade och bättre betalda.

Nu finns det flera tecken på att modellen hackar. På många arbetsplatser är det svårt att hitta kvalificerade sökanden. Välutbildade utför en del av de enklare men viktiga uppgifter som finns kvar. Det ger mer stress och dålig matchning.

I offentlig sektor finns en trend där arbeten utan krav på hög utbildning återuppstår. I efterhand visade det sig vara ett misstag att avskaffa eller kraftigt skära ned läkarsekreterare, vårdbiträden eller barnskötare.

Med små löneskillnader förblir det dyrt för arbetsgivare att anställa personer utan högre utbildning än grundskola, trots att många företag önskar återinföra enklare arbetsuppgifter som handräckning, hämtning av material eller städning.

Lars Calmfors föreslår rejält lägre minimilöner för nya typer av "enkla" jobb. Då behöver lönerna inte sänkas för jobb som redan finns, utan det handlar om nya arbeten som arbetslösa kan få.

Svenskt Näringsliv föreslår 75 procents lön för heltidsjobb, avskaffade arbetsgivaravgifter och slopade krav på kollektivavtal. Det påminner om avtal som redan finns, men där 25 procent av tiden ska gå till utbildning och där staten skjuter till pengar motsvarande arbetsgivaravgiften.

Det låter lite som rut för företag. Rut-avdragen gör att de anställda får full lön men köparna får genom skatteavdrag ett lägre pris., Det handlar i mycket om arbeten med jämförelsevis låga löner.

Köparna slipper utföra "enkla" arbetsuppgifter i hemmen som städning eller trädgårdsskötsel. Här skulle företagen få halverade arbetskostnader och därför kunna avlasta dagens anställda "enkla" rutinartade uppgifter. Skattebetalarna står för fiolerna genom att arbetsgivaravgifterna tas bort helt.

Det finns som alltid på svensk arbetsmarknad och i välfärdsstaten gott om besvärliga frågetecken. Arbetsgivarna vill gärna slippa kollektivavtal, men tappar kollektivavtalen i betydelse lär det bli fler krav på statlig inblandning.

Låga löner kan leda till rätt till försörjningsstöd. Det ger ökat bidragsberoende och att det lönar sig mindre att arbeta mer eller höja lönen något.

För då minskar bidraget i stället. Därför finns ett golv för hur låga lönerna kan bli.

Läget är allvarligt, och det talar för fler avsteg från standardavtalen. Staten lär då få gå in och göra det ekonomiskt möjligt för arbetsgivarna att anställa lägre utbildade. Men i längden blir det svårt att genom lägre skatter betala för de enkla jobben i stor skala.

Istället borde fackförbund släppa kravet på ständigt höjda lägstalöner. Många medarbetare tycker med rätta att det är orättvist att lönetrappan är så kort.

Erfarenhet betalas inte tillräckligt inom många yrken. Därför kunde ingångslönerna frysas och i stället låta de erfarna få högre lön.

Läs också : Nej till sänkta löner och jobb på lördagar

Mer läsning

Annons