Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: USA:s politik har gått i baklås

Annons

John McCain stod för samarbete över partigränserna

Den nyligen avlidne John McCain var Republikanernas presidentkandidat 2008 och gillade inte Donald Trump.

Det är i dag är nästan svårt att förstå att John McCain var Republikanernas presidentkandidat 2008 och då förlorade mot Barack Obama. Även om större delen av det politiska Sverige som vanligt stödde Demokraternas kandidat fanns respekt för McCain och han hade anhängare bland Moderater och Liberaler.

Det är inte någon slump att McCain var en stark motståndare till president Trump. Andra tidigare presidenter är bjudna till begravningen, men inte Donald Trump. I viktiga frågor som synen på invandring, medias roll eller Ryssland stod McCain långt från den nuvarande presidenten.

I viktiga frågor som synen på invandring, medias roll eller Ryssland stod McCain långt från den nuvarande presidenten.

Men han stod också alltmer ensam i sitt parti. Republikanerna nominerade två jämförelsevis måttfulla kandidater i McCain 2008 och Mitt Romney 2012. De förlorade och därefter har partibasen radikaliserats, i synnerhet efter att Trump blev nominerad och vann presidentvalet 2016 (om än med betydligt färre röster sammantaget än Hillary Clinton).

Det gör det svårt för Trumpkritiska Republikaner, de kan utmanas och slås ut i primärvalen, av Trumplojala väljare. När Demokraterna samtidigt visar tendenser att gå åt vänster riskerar motsättningarna och polariseringen att öka.

Det går knappast att vara en ängel för den som i årtionden varit på toppnivå i politiken i USA. McCain fick stundtals kompromissa med sina åsikter för att bli vald och fick kritik för en hökaktig utrikespolitik. Genom att lansera den oerfarna populisten Sarah Palin som vicepresidentkandidat kan McCain sägas ha banat väg för "Trumpvågen" åtta år senare.

Huvudsaken är dock att McCain var beredd att samarbeta över partigränserna och att han hellre ifrågasatte motståndarnas åsikter än deras personlighet eller motiv.

Kompromisser och samarbete över partigränserna är nödvändigt i USA. Där finns maktdelning mellan kongressens båda kamrar, presidenten och domstolarna. Det gör det svårt att få igenom politiska beslut om det inte kan samlas breda majoriteter.

Valsystemet gynnar de två största partierna. De var tidigare varit breda partier, där de dominerande åsikterna även har varierat mellan delstaterna.

Nu har dock modellen gått i baklås. Aktivister och ideologiska väljare dominerar alltmer, mer mitteninriktade och samarbetsinriktade politiker får svårare att göra sig gällande. Hittills mest hos Republikanerna. Om partierna blir mer radikala minskar utrymmet för kompromisser, mer måttfulla väljare "tvingas" rösta på "det minst onda".

USA är på väg att bli ett varnande exempel av hur respekt för motståndaren och kompromissvilja försvagas. Här representerade John McCain en tidigare och bättre ordning.

Det svenska valsystemet gör också det svårt för ett parti att få majoritet. Det kräver respekt och samarbete för att fungera, även om alla inte behöver vara med och regera. Så vi har anledning att ta varning av vad som har hänt i USA.

Anmäl text- och faktafel

Mer läsning

Annons