Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Appelbom: Var femte kyrkomedlem kan rösta SD

Kyrkan till vänster om medlemmarna?

Annons

Vem ska bestämma i Svenska kyrkan?

Kyrkovalet brukar kallas det glömda valet, där endast 12-13 procent av Svenska kyrkans över 6 miljoner medlemmar röstade förra gången. Men så där alldeles bortglömt är kyrkovalet inte. På VLT:s debattsida har det varit gott om inlägg, på nyhetsplats har nomineringsgrupperna presenterats och i SVT:s Agenda har lyft fram debatten om kyrkan är vänstervriden.

De politiska partierna ställer upp, en del öppet och andra som formellt fristående nomineringsgrupper. Här har Sverigedemokraternas storsatsning, i går var de i Västerås, ökat engagemanget för och emot. Det kan, liksom i de politiska valen, bidra till höjt valdeltagande.

SD tycker att Kyrkan är för S-styrd och för vänsterliberal. Det senare är ett favorittryck i SD-retoriken, men Socialdemokraterna är demokratiska socialister, inte liberaler. Så kritiken blir oklar. Annars är det svårt att se skiljelinjer mellan de politiska partierna. De har med sina kodord: Centern närodlat, Borgerligt alternativ, som främst är M, men i Västerås också L: ekonomiskt ansvar och alternativ, MP: klimat, V: solidaritet KD: familjer och S: inkluderande och öppen. Från V:s proggkyrka till SD:s kyrka för den svenska folksjälen Motsättningarna är dock inte större än att de politiska grupperingarna (utom SD och V) styr tillsammans i Västerås.

I riksmedia har det stundtals låtit som om kyrkovalet främst är en kamp mellan S och SD. Men i Västerås och på andra ställen verkar det snarare stå mellan partipolitiska grupperingar och de som menar att partipolitiken inte hör hemma i ett trossamfund, som inte längre är statskyrka.

Partierna är nog rädda för att Kyrkan kunde bli alltför konservativ och bibeltroende för de många religiöst ljumma medlemmarna om de drog sig tillbaka. Men det verkar vara liknande skiljelinjer mellan partierna som bland de partipolitiskt obundna. Öppen kyrka vill ha en kyrka i tiden som följer tidsandan, Posk ett bredare alternativ och Frimodig kyrka är mer bibeltroende och traditionell, men till skillnad från SD välkomnande mot flyktingar. Det talar för att partierna borde släppa greppet över ett numera fritt trossamfund.

Kritiken mot politik i Svenska kyrkan handlar också om att 68-vänsterns marxister, som stod långt till vänster om S, har fått stort inflytande med sådant som ensidig Israelkritik och senkommen förmåga att värna utsatta kristna. Det kan ha stött bort och bidragit till Kyrkans medlemsras.

Skulle SD eller Frimodig kyrka få makten skulle Svenska kyrkan bli smal och exkluderade. Men idag värnar de som minoritetsgrupper mer konservativa prästers och medlemmars plats i Svenska kyrkan. Det är ett dilemma för dagens majoritet som säger sig värna folkkyrkan där alla ska vara välkomna. Det bör i så fall också gälla dem som har en mer konservativ, bibeltrogen eller nationalistisk syn på kyrkan.

Sverigedemokraterna har 15-20 procent i opinionsmätningarna. Även om de har en del stöd också bland svenskar med utländsk bakgrund bör stödet vara starkare bland andra svenskar. Så var femte, eller mer, av Svenska kyrkans medlemmar kan i dag rösta på SD. Vilken plats har de i de andra gruppers öppna och flyktingvänliga folkkyrka?

Mer läsning

Annons