Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Bråka gärna liberaler – men tänk också efter

Liberaler i behov av självkritik

Annons

TV: Se Jan Björklund kommentera polisutspelet i Västerås

Liberalernas partiledare Jan Björklund och partisekreterare Maria Arnholm. I fjol hölls partiets riksmöte i Linköping, i år är de i Västerås.

Liberalerna är inte rädda för att skapa dålig stämning i politiken. Partiledare Jan Björklund bråkar med regeringen om allt från slöjor till försvarspolitik. Och här i Västerås - där partiets riksmöte inleds i dag - är Liberalernas företrädare utan tvekan lokalpolitikens bråkstakar. Men även om L märks i den politiska debatten går det märkbart trögt i opinionen.

Detta trots att integration har seglat upp som en av de frågor väljarna tycker är viktigast. Här var L tidigt ute och har en närvaro i städernas förorter. Centerpartiet, som ofta nämns som liberal konkurrent, är allt annat än konkurrent i denna fråga.

Ändå är det något som inte riktigt fungerar för L. De många svängarna, från språkkravet 2002 till tidigare integrationsminister Erik Ullenhags mjukislinje och vidare till dagens "hårdare tag-retorik", har gett ett skakigt intryck. Partiet behöver i stället en bättre genomtänkt politik. Och då behöver det medges att partiet misskötte integrationsfrågan i alliansregeringen.

Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historiska, var under åren 2004–2006 partiets integrationstalesman. Han utvecklade "Utanförskapets karta", ett sätt att mäta och illustrera det faktum att Sveriges så kallade utanförskapsområden ökar. Sedan fick partiet integrationsministerposten och slutade att ge ut dessa sammanställningar.Men så gav tankesmedjan Den Nya Välfärden år 2014 ut en uppdaterad utanförskapskarta och använde samma metodik som Rojas. Den visade att utanförskapet hade ökat mellan 2006 och 2012: från 156 till 186 utanförskapsområden.

Vad gjorde då dåvarande Folkpartiet? Jo, partiet med integrationsminister Erik Ullenhag i spetsen släppte en egen utanförskapskarta - men med något ändrad metodik - och vips hade utanförskapet inte alls ökat! Det var inte snyggt sätt att hantera en tidigare partikamrats, det vill säga Mauricio Rojas, kartprojekt. Bara för att man sitter vid makten kan man inte ägna sig åt att skönmåla verkligheten.

Liberalerna behöver medge att partiet misskötte integrationsfrågan i alliansregeringen.

Så här i efterhand kan man konstatera att såväl Rojas som Ullenhags företrädare på ministerposten, Nyamko Sabuni, fick oförtjänt mycket kritik både i debatten och internt i partiet. Många av de frågor de lyfte, som upplopp i förorter och könsstympning, är i dag okontroversiella. Men L får akta sig för att svänga för mycket - igen.

När partiets riksdagsledamot Robert Hannah i en debattartikel nyligen skrev att vi inte kan "fortsätta ta emot fler moralpoliser bara för att de är flyktingar" väckte det frågor (Expressen, 10/3). I en efterföljande text förtydligade Hannah att moralpoliser har rätt att söka asyl, och att det är folk som begår våldsbrott och hedersbrott han menar ska avvisas. Hannahs kamp mot hederskulturen skriver jag under på alla dagar i veckan, men artikeln kunde tolkas som att asylsökande män dömdes på förhand.

Det behövs onekligen liberaler i ett politiskt landskap med Sverigedemokraterna å ena sidan, och vänsterns kulturrelativister å den andra. Om L lär av gångna misstag - och tänker igenom de politiska utspelen ett eller två extra varv - finns mycket att vinna.

Mer läsning

Annons