Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Demokratin kan bli bättre, men är bäst

Jason Brennan har både rätt och fel

Annons

Gör politik oss till fiender? Filosofen Jason Brennan ifrågasätter dagens demokrati.

Är demokrati det bästa tänkbara styrelseskicket? Är det rimligt att ge folket makt, om folket är okunnigt och röstar fram inkompetenta populister?

Det är frågor som dyker upp när den amerikanske filosofen Jason Brennan, professor vid Georgetown University, kritiserar demokratin i ”Against democracy” ("Efter demokratin", Timbro förlag). Boken är inte så tokig som originaltiteln ger intryck av, även om Brennan redan inledningsvis kritiserar "idealiseringen" av demokratin. Synen på politik är för romantisk, menar han.

Vad den liberala filosofen John Stuart Mill trodde för över 150 år sedan - att politisk skulle göra oss smarta, samhällsintresserade och utbildade - stämmer inte så här med facit i hand, hävdar Brennan. I själva verket gör politik oss till medborgerliga fiender.

Medborgarna delar han upp i tre kategorier; hobbitar, huliganer och vulcaner. De förstnämnda kan knappt något alls om politik, huliganerna är politiskt engagerade men oresonabla dogmatiker. Vulcaner är till skillnad mot de andra grupperna inriktade på vetenskap och rationalitet. Eftersom de flesta är hobbitar eller huliganer - och saknar incitament för att öka sin kunskap - är det bättre om de håller sig borta från politiken, menar Brennan. Staten har trots allt våldsmonopol och makt. "Varför ska jag behöva underkasta mig beslut som fattas av inkompetenta väljare?", frågar han.

Nog är vi fler som någon gång har suckat över ett valresultat. Brennan har även en poäng om att människor som inte röstar eller engagerar sig politiskt kanske väljer bort politik av totalt ointresse. Då bör det heller inte ses som ett bekymmer att valdeltagandet är under 100 procent. Och visst stämmer det att en hel del väljare faller för banala konspirationsteorier och röstar på populister.

"Varför ska jag behöva underkasta mig beslut som fattas av inkompetenta väljare?", frågar Brennan.

Brennan tar upp att väljare med lägre inkomster i högre grad stödjer dödsstraff och protektionism, motsätter sig hbtq-personers rättigheter och fri abort. I stället för att som i dag "åldersdiskriminera" minderåriga argumenterar amerikanen för att rösträtten ska kopplas till kunskap. Han skissar på idén om att låta medborgarna göra tester för att visa att de är kompetenta nog för att få rösta, eller en kombination med allmän rösträtt och ett epistokratiskt råd - kompetenta experter - med vetorätt.

Brennan intygar att hans invändningar mot demokratin syftar till att säkra de demokratiska fri- och rättigheterna, och rättvisa. Om en epistokrati, "de kunnigas styre", visar sig ge bättre utfall än demokratin borde vi enligt Brennan testa det i stället.

Han säger sig, till skillnad mot idealisterna han kritiserar, vara intresserad av empiri. Därmed får han medge att demokratier i regel är mer liberala än mindre demokratiska länder. Så ser verkligheten onekligen ut.

Visst kan folkviljan behöva "bromsar". I Sverige har vi våra svårändrade grundlagar, medan Brennans hemland USA har sin högsta domstol som kan underkänna demokratiskt fattade lagförslag om de bryter mot författningen. Även om Brennan inte övertygar är "Against democracy" tankeväckande. Även vår tids religion, demokratin, ska tåla kritik.

Mer läsning

Annons