Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: När journalister hotas kan man aldrig luta sig tillbaks

Pressfriheten angrips av demokratins fiender

Annons
Aktivister från Reportrar utan gränser och Amnesty vid Turkiets ambassad i Berlin. Foto: Markus Schreiber/AP Photo/TT

Enligt organisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2018 ligger Nordkorea, Eritrea och Turkmenistan sämst till. Norge, följt av Sverige och Nederländerna, rankas som bäst. Rankingen bygger bland annat på graden av censur, hur lagstiftningen ser ut och våldet mot journalister.

Pressfriheten är en central del av demokratin, och är därför en självklar måltavla för demokratins fiender.

Turkiet är det land som har flest fängslade journalister och är ett tydligt exempel på hur snabbt ett dåligt läge för pressfriheten kan övergå till en mardröm. Som Reportrar utan gränser konstaterar är pressfriheten i landet numera "icke-existerande". För att få tyst på journalister anklagar regimen dem för "terroristpropaganda". Genom att EU har ”outsourcat” flyktingpolitiken till Turkiet behöver president Erdogan inte ens ge sken av att bry sig om demokrati.

Inom EU har Ungern och Polen kritiserats på senare år, och det är oroväckande att flera länder i demokratiska Europa tappar placeringar i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

När journalister mördas och sätts i fängelse runt om i världen kan våra bekymmer på hemmaplan te sig futtiga. Men allvarliga hot mot journalister finns förstås även här. Exempelvis har VLT:s medarbetare Håkan Slagbrand, kriminalreporter, utsatts för mordhot, bilbrand och blivit misshandlad i sitt eget hem. Polisen har fått hård kritik för att, trots signalement och vittnesuppgifter, lägga ner ärendet. Pressens Samarbetsnämnd har uppmärksammat fallet och vädjat till justitieministern att säkerställa det juridiska skyddet för journalister (VLT, 31/1).

Enligt regeringen ska polisen "prioritera brott som hotar åsiktsfrihet och yttrandefrihet”, men det måste gälla även i praktiken. Vi är inne på en väldigt farlig väg om trakasserier av journalister inte tas på allvar. Det kan få hotade journalister att tystna, och det leder till rädsla och självcensur hos desto fler.

I höstas visade en undersökning från Göteborgs universitet att hoten och trakasserierna mot journalister framför allt kommer från högerextremistiskt håll. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen beskriver journalister som ”folkets fiende”, och har på demonstrationer haft plakat med bilder på kända journalister som de kallar "förbrytare". En tryckfrihetsjury i Göteborgs tingsrätt kom nyligen fram till att det var förtal när tidigare journalisten Willy Silberstein hängdes ut på det sättet. Extremister har demonstrationsrätt, men inte rätt att begå brott.

Sverige har en ovanligt stark pressfrihet. Men när journalister skräms och hotas kan man aldrig luta sig tillbaks.

Mer läsning

Annons