Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Nyanlända ska varken behandlas som kelgrisar eller styvbarn

Etableringsfasen kan inte vara för evigt

Annons
Även Mimers bostadskö är lång. Fotograf: Staffan Bjerstedt

Det råder bostadsbrist i 255 av 290 kommuner. Bostadsköerna är långa och en ny kartläggning från SBAB visar det är väldigt svårt för unga att köpa bostad.

När många drömmer om eget boende - och länge får slita för att drömmen ska gå i uppfyllelse - är det viktigt att bostadspolitikens regler upplevs som rättvisa.

Nyligen argumenterade Västeråspolitikerna Eleonore Lundkvist (M) och Stefan Lindh (M) för att nyanlända med uppehållstillstånd, efter etableringsfasen på två år, borde få ordna boende på egen hand (VLT, 31/5).

Att människor som kommer hit kan behöva hjälp under en första period är förstås riktigt och rimligt. Under den stora flyktingströmmen behövdes akuta insatser. Det köper nog så gott som alla.

Men att permanenta stöd på det här sättet har sina risker. Dels sänder det signalen att personer med invandrarbakgrund inte skulle kunna ta ansvar som andra, och dels sticker det i ögonen på folk som inte får samma hjälp. "Många bostadssökande har känt sig orättvist behandlade när nyanlända, utan att ha stått i bostadskö, snabbt får tillträde till bostäder", påpekar Moderaterna.

Likabehandling är alltid en bra princip att hålla sig till.

Den "bosättningslag" som trädde i kraft för två år sedan gav kommunerna ansvaret att erbjuda nyanlända med uppehållstillstånd bostad. Hur länge bostadskontrakten ska gälla är dock inte skrivet i sten, utan en fråga som debatteras runt om i olika kommuner.

Moderaterna påtalar att kontrakten för de 183 lägenheter och 39 rum som Västerås ordnat till nyanlända saknar tidsbegränsning. Partiet har därför lagt en motion om att kommunen ska ändra sin policy och i stället erbjuda tidsbegränsade hyreskontrakt.

I våras kritiserade Liberalernas Jesper Brandberg den politiska majoriteten (S-MP-C-KD) för att låta vuxna asylsökande bo i kommunen även efter avslag på asylansökan (VLT, 22/4). Om unga ensamkommande inte ser ut att få uppehållstillstånd minskar skälen för kommunen att "bjuda" 18-åringarna på boende, skrev Brandberg.

När nu riksdagen har röstat igenom gymnasieamnestin är det hög tid för kommunala makthavare att fundera igenom bostadsfrågan.

Sveriges kommuner och landstings linje är att varje kommun bäst gör sin bedömning utifrån bostadskö och bostadsbrist, men har som utgångspunkt "att nyanlända inte ska särbehandlas".

Det är klokt. Och egentligen det enda långsiktiga och rättvisa. Som Per Albin Hansson uttryckte det har det goda (folk)hemmet "inga kelgrisar och inga styvbarn".

Mer läsning

Annons