Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: ”Ordning och reda-sossar” farliga för M

På tiden att S pratar om plikt

Annons

Statsminister Stefan Löfven (S) närmar sig Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra (M).

Socialdemokraterna har börjat prata om plikt och om ordning och reda.Det borde partiet visserligen ha gjort redan i valrörelsen 2006 när de nya Moderaterna sopade banan på socialdemokratisk planhalva, men bättre sent än aldrig.

Alla partier vill motverka mindre smickrande bilder av sig själva. Bilden av Socialdemokraterna som ett "bidragsparti" med dålig markkontakt, som inte tar kriminaliteten på allvar, ger partiets ledning huvudvärk. Den plötsliga och kraftiga omsvängningen i migrationsfrågan hösten 2015 har även den gett intryck av att socialdemokratin inte riktigt har koll på läget. Det vill partiet komma i från.

När till och med regeringskollegan, mjukispartiet Miljöpartiet, har börjat tala om hårdare tag mot kriminalitet, och "snabba och starka straff", har något verkligen hänt i den politiska debatten.

Ann Wolgers, politisk sakkunnig (S) i Statsrådsberedningen, twittrade häromdagen om riktlinjerna inför Socialdemokraternas stundande partikongress: ”Ökade krav i skolan. Stopp för tiggeriet. Hårdare tag mot brottslingar. Ansvarsfull flyktingpolitik. Alla ska jobba.” Många påpekade snabbt att det lät som Moderaternas politik, vilket förmodligen är själva poängen.

Triangulering - att partier närmar sig sin motståndares position i olika frågor - kan vara mycket effektivt. Inför 2006 var Moderaternas budskap ”sänkt skatt för vanligt folk” och att ”det ska löna sig att arbeta”. En byggjobbare prydde Moderaternas valaffisch. Plötsligt kallade sig partiet "Sveriges arbetarparti" och breddade sin väljarbas.

Kan nya Socialdemokraterna - om det nu blir ordning och reda-falangen som når framgång på partikongressen i april - göra en liknande succé i valet 2018? Det finns fortfarande en märkbar tondövhet i partiets toppskikt, som när finansministern och andra hattprydda kvinnliga ministrar nyligen jämförde festhattar med den påtvingade slöjan i Iran.

När till och med mjukispartiet Miljöpartiet har börjat tala om "snabba och starka straff" har något hänt i den politiska debatten.

I stället för medhåll och succé i sociala medier märkte snart statsråden att skämtet hade landat helt fel. Regeringen ville nita till Liberalernas Jan Björklund men lyckades i stället irritera feminister som avskyr tvånget i Iran. När Socialdemokraterna säger sig stå för en sak (feministisk utrikespolitik), men gör en annan blir det genast skakigt.

Hur återvändande jihadister ska hanteras har även det väckt kritik, då det i S-ledda kommuner som Stockholm har funnits ett ensidigt fokus på hjälp och stöd. Tack vare inrikesminister Anders Ygeman, som snabbare än partikollegorna yttrade orden "vi har varit naiva" om extremismen, dämpades viss oro.

Signalvärdet i att tala om plikt, och ordning och reda, ska inte underskattas.M får se upp med nya S.

Mer läsning

Annons