Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Polariseringen hjälpte Sverigedemokraterna men jagade bort Nyamko Sabuni

"Tvärvändningen" är sorglig men viktig

Annons

Statsminister Stefan Löfven (S), innan

Inför människoliv, krig och förtryck är det omöjligt att vara likgiltig. Självklart är vi många som, direkt eller indirekt, berörs av invandringsfrågan.

Samtidigt har ämnets laddning även ställt till det politiskt. På torsdag kväll visas Pontus Mattssons dokumentär "Tvärvändningen - om svängningen i flyktingpolitiken" på SVT, och ger bakgrunden till det migrationspolitiska skiftet hösten 2015. På kort tid gick regeringen och statsminister Stefan Löfven från att tala om att vi "bygger inga murar", till att i politisk panik försöka hindra flyktingar att komma hit.

Men de tvära kasten har funnits även tidigare i migrationspolitiken, likaså frågans politiska känslighet. Ingvar Carlsson uttryckte redan i slutet av 1980-talet, som socialdemokratisk statsminister och inför sin innersta krets, att "detta kan vi inte utåt diskutera". På den tiden var det antalet turkbulgarer som oroade. Sedan kom Ny demokrati in i riksdagen, människor flydde från kriget i forna Jugoslavien, och även den borgerliga regeringen var rädd för att spä på främlingsfientlighet.

2002 hamnade frågan om integration i fokus. Tidigt det året sköts Fadime Sahindal och hedersmordet fick stor uppmärksamhet. Dåvarande Folkpartiet föreslog i valrörelsen språktest för medborgarskap och anklagades genast för främlingsfientlighet och rasism. Angreppen på partiet fortsatte under Nyamko Sabunis tid som integrationsminister i alliansregeringen. Hennes förslag om ändringar i föräldraförsäkringen, i syfte att nyanlända kvinnor inte skulle fastna i hemmen, är numera den rödgröna regeringens politik. Men när Sabuni lyfte frågan utsattes hon för påhopp och misstänkliggjordes. Hon petades från integrationsministerposten.

I själva verket bidrog den politiska låsningen och polariseringen till Sverigedemokraternas framfart.

Även dåvarande migrationsminister, moderaten Tobias Billström, fick utstå ett drev efter att i en intervju 2013 ha nämnt "volymer". Dåvarande oppositionsledare Stefan Löfven kallade det "oanständigt" och ett ”avhumaniserande språk”. I dag säger Socialdemokraterna, bland annat regeringens Morgan Johansson som medverkar i SVT:s dokumentär, att man måste erkänna att det finns "en gräns". Vad som var "avhumaniserande" för några år sedan, är alltså okontroversiellt i dag.

Det finns något djupt sorligt över detta.

Hur hade det blivit om partier, som är positiva till invandring och flyktingar, hade utvecklat integrationspolitiken? Nog hade förutsättningarna varit bättre när antalet "utanförskapsområden" var betydligt färre än i dag. Och vad hade hänt om Fredrik Reinfeldt i stället hade stått upp för Billström?

Socialdemokraten Lars Stjernqvist, som i valrörelsen 2002 var partisekreterare, säger några kloka självkritiska ord i SVT:s dokumentär. Han medger att angreppen i debatten om språktest var överdrivna. "Så här i efterhand var det ju korkat", säger han om debattens polarisering, men förklarar att det fanns en rädsla för att väcka "fel krafter".

I själva verket bidrog den politiska låsningen till Sverigedemokraternas framfart. Det försenade insatser för integration och ledde till ännu en flyktingpolitisk tvärvändning. Och det har jagat bort personer med mod och integritet, som Sabuni, från svensk politik.

Mer läsning

Annons