Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Politikerföraktet går överstyr

Trakasserierna är ett demokratiproblem

Annons
Drabbar politiker. Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX /TT

I VLT:s serie "De folkvalda" har vi i veckan kunnat läsa om hur politiker utsätts för trakasserier, hat och hot.

"Kopplat till det politiska uppdraget har det mycket varit att man är moderat fitta eller hora", säger till exempel Caroline Högström i Västerås. Hon har, som många andra unga tjejer, fått "dick-pics". Högströms partikollega i landstinget, Stephanie Bruksgård, överfölls av en hotfull man i valstugan för snart fyra år sedan.

Enligt den enkätundersökning som Mittmedia har gjort har var tredje svarande utsatts för antingen hat eller hot, och hat är det vanligaste. En tiondel svarar att de på grund av risken för trakasserier och hat är försiktiga med att tydligt ta ställning i vissa frågor.

VLT:s lokala undersökning visar att det är vanligare att kvinnor utsätts. Det följer det mönster som kom fram i Brottsförebyggande rådets undersökning som presenterades i november. BRÅ konstaterade följande: "Bland alla förtroendevalda utsätts kvinnliga politiker oftare än män, för hot och påhopp i sociala medier."

Sociala medier är ofta till hjälp för politiker som vill nå ut och föra dialog. Men lättillgängligheten, snabbheten och möjligheten till anonymitet, samt en liten risk för att "åka dit", leder till många hatinlägg. Politiker ska förstås tåla kritik, och nog väcker ämnen som invandring och jämställdhet känslor, men politikerföraktet går ibland helt överstyr. Som när Centerpartiets Lars Kallsäby för snart två år sedan fick ett hotbrev. I brevet stod det att Kallsäby skulle dö om ett asylboende byggs i Barkarö.

Som tur är övervägde han inte att sluta i samband med händelsen. Varje fall där politiker hoppar av eller censurerar sig själva är ett fall för mycket. Regeringen diskuterar hårdare straff, men det viktiga är att polisen får möjligheter att utreda och följa upp anmälningar.

Förutom nätets påverkan, finns det även en övergripande förändring som har ökat klyftan mellan väljare och politiker. Olle Wästberg och Daniel Lindvall, som haft ledande poster i den statliga demokratiutredningen, har påpekat att antalet förtroendevalda blivit färre. I början av 1950-talet, när Sverige hade 7 miljoner invånare, hade ungefär 200 000 personer ett politiskt förtroendeuppdrag på kommunal nivå, nu är vi nere på ungefär 36 000 personer. Om fler medborgare själva tog ett politiskt uppdrag, och lärde känna politiker, skulle förståelsen öka och föraktet dämpas.

Här och nu är det viktiga att hoten anmäls, utreds och leder till straff. Och det är utmärkt att modiga politiker berättar om trakasserierna och hatet. Den som engagerar sig politiskt förtjänar betydligt bättre än en tillvaro med grova påhopp och rädsla för hot.

Mer läsning

Annons