Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: S blir inte av med gymnasieamnestin i valrörelsen

Får ta den stora politiska smällen

Annons
Ensamkommande asylsökande och nätverket Ung i Sverige manifesterar på Södermalm i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery / TT

Riksdagen ska i dag rösta för att ge de ungefär 9000 ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan en ny chans till uppehållstillstånd.

I tisdags debatterades frågan i över tre timmar i riksdagen. Medan Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kallade regeringens omsvängning av migrationspolitiken hösten 2015 för "skamlig", och gymnasieamnestin för en delseger, kritiserade Fredrik Malm från Liberalerna förslaget. Den hotar rättssäkerheten, ställer grupper mot grupper och det är behovet av skydd som borde avgöra vem som ska få uppehållstillstånd eller inte, argumenterade han.

Kristdemokraternas Roland Utbult bjöd på sång om kärlek som "övervinner hat", och är en av de borgerliga politiker som tänker rösta emot sin partilinje och för regeringens proposition. Vilket gör varken till eller från för själva resultatet, eftersom förslaget ändå har tillräckligt stort stöd.

När Centerpartiet meddelade sitt stöd för regeringens linje väckte det förvåning. Men Annie Lööf och andra i partiets ledning har ett märkbart engagemang i frågan. Man har "stått kvar" vid sin migrationspolitik, vilket uppskattas av en del väljare. Det som däremot blir en pedagogisk utmaning för centerpartisterna är att förklara varför man röstar för ett förslag som man samtidigt kallar "illa utformat och illa framtaget".

Alliansen är splittrad, men den stora politiska smällen av dagens beslut lär tas av Socialdemokraterna. Gymnasieamnestin rimmar illa med partiets nya, restriktiva, invandringspolitik. Den gröna regeringskollegan är nöjd, men från S får väljarna tvetydiga signaler.

I tisdagens debatt deltog inga S-ministrar. I stället passade Moderaternas Elisabeth Svantesson på att citera statsminister Stefan Löfven som i våras sa att "de som har fått nej måste lämna landet". "Annars har vi ingen trovärdighet i flyktingmottagandet", sa Löfven då.

Frågan om gymnasieamnestin är förstås mer än bara politisk taktik.

I Göteborgs-Posten skriver modersmålsläraren Zulmay Afzali att han möter besvikna afghanska elever som inte får en ny möjlighet för att de kom hit strax efter 24 november 2015. Afzali påpekar också att det sätts en "fruktansvärd press" på hemspråkslärare och "gör oss till en sorts asylhandläggare eftersom våra bedömningar i form av betyg kan få betydelse för dessa unga mäns öden" (2/6).

Tar beslutsfattare hänsyn till den situation som lärare och rektorer hamnar i? Lagrådets hårda kritik mot förslaget går inte heller att vifta bort. Om undantag är rätt nu, varför inte i morgon? Och för vilka?

En sak är säker: dagens riksdagsbeslut kommer garanterat märkas i valrörelsen.

Mer läsning

Annons