Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sakine Madon: Vi ska vara rädda om kommunpolitikerna

Tänk om de slutade att ställa upp?

Annons

Hat och hot. Förtroendevalda kommuntoppar vittnar om att det blivit värre.

Hoten mot kommunpolitiker är ett demokratiproblem. Vem orkar fortsätta om priset är ständig rädsla?

När Dagens Samhälle frågar landets kommunstyrelseordförande om de hotats svarar två av tre kvinnor att de har det. Räknas männen in har 56 procent utsatts. 16 av dessa säger sig ha fått dödshot.

16 av de 190 som svarat på Dagens Samhälles frågor kan tyckas vara ett ganska lågt antal, men då ska man veta att en del hot är mycket allvarliga. Lokalpolitiker är extra utsatta eftersom de är lättillgängliga. Att avståndet till medborgarna är kort är för det mesta positivt, men när det kommer till hot är det inte det. Och hoten får konsekvenser.

Till Dagens Samhälle säger exempelvis Åsa Eriksson (S) i Norberg att "Det är framför allt när det gäller barnen som jag har blivit försiktigare. Det har blivit en helt naturlig del av att vara politiker". Alla hot är oacceptabla, men när barn och anhöriga dras in passeras ytterligare en bottennivå.

Miljöpartisten Nils Karlsson i Malmö berättade för inte länge sedan att han lämnar sin post som kommunalråd, till viss del på grund av hoten och trakasserierna. Han har fått hotfulla budskap som "Jag ska hänga dig", ”Hoppas de kulturberikar dig och din familj med vapen nästa gång, Karlsson”, och "Hoppas att dina barn blir dödade".

Moderaten Roger Fredriksson, kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, har berättat om hur han varje dag före och efter jobbet kikar under bilen så att det inte sitter någon attrapp. Det socialdemokratiska kommunalrådet Pierre Esbjörnsson i Skurup vaknade mitt i natten och fick se bilen och garaget i brand. På husfasaden hade nazistiska symboler sprejats, och attentatet rubricerades som grov mordbrand och hatbrott. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsens symbol var sprayad på garageväggen. Ingen är gripen för dådet och polisen lägger ner förundersökningen i brist på tillräckligt starka bevis.

Vem orkar fortsätta om priset är ständig rädsla?

I ett annat fall blev det fällande dom (dagsböter). Kommunstyrelsens kristdemokratiske ordförande i Markaryd, Bengt Germundsson, kände nämligen igen rösten på den man som uttalade hotet via telefon. Det är viktigt att hoten utreds och att det kommer domar, precis som när det gäller hoten mot journalister och andra.

Många politiker upplever att hoten och trakasserierna blivit fler, och sociala medier nämns som en trolig förklaring. Hela 74 procent av kommuntopparna säger att de fått hot eller påhopp i sociala medier.

Enligt hotutredaren Agneta Blom, som själv varit S-politiker i Örebro, behöver straffen för hot mot förtroendevalda skärpas. Ett argument mot det har varit att inte göra skillnad på folk, alltså att hot mot politiker inte ska väga tyngre.

Det är en relevant invändning. Men ska förändring ske behöver fler ställas till svars, påhoppen måste minska - och klapparna på axeln bli fler. En bra början är att lyfta fram och diskutera problemet.

Som kommuninvånare har vi naturligtvis rätt att kritisera våra politiker. Men glöm inte att de är människor. Tänk om de slutade att ställa upp?

Mer läsning

Annons