Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stormmolnen kan torna upp sig runt Sverige

Det är bråttom med att stärka försvaret. Svårt att tro att Trump hyser några varmare känslor för Sverige.

Annons

Svensk försvarsdebatt i Rysslands och Putins skugga

Centerledaren Annie Lööf fick med kravet på mer pengar till försvaret fler att reagera. Liberalerna tyckte att kravet på ökade anslag från och med 2021 var för lite och för sent.L anser, liksom Kristdemokraterna, att försvarsanslaget på sikt ska ligga på 2 procent av BNP. Det skulle innebära 40 miljarder kronor mer till försvaret. Moderaterna vill inte precisera någon siffra.

I dag ligger Sverige på 1,1 procent, lägst runt Östersjön. Så sent som 1997 var andelen 2 procent. Annie Lööf hänvisade till att dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin (C) talade om att hålla gränsen när den sovjetiska båten gick på grund i Blekinge 1981. Då var försvarsandelen 3 procent av BNP.

Försvarsminister Peter Hultquist (S) anklagar allianspartierna för att bjuda över varandra och menar att frågan ska diskuteras i nästa försvarsberedning. Samtidigt driver borgerliga partier på regeringen för att försöka stoppa gasledningen Nord Stream 2 i Östersjön.

Det mesta är sig likt. Inrikespolitiken lunkar på, Centerns utspel ses mest som ett sätt att bredda det politiska registret och utmana Moderaterna.

Donald Trump med sin kompis, Ukipledaren Nigel Farage

Samtidigt har Donald Trump valts till president i USA. Han har talat väl om Rysslands president Putin och om att USA bara ska försvara länder som betalar för sig. Sverige är inte med Nato och långt ifrån Natoländernas mål om att satsa 2 procent av BNP på försvaret.

Flera av våra grannländer har redan beslutat om att satsa mer på försvaret. Det är gott om varningar, senast från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, för att Ryssland rustar upp och stärker förmågan att slå till mot andra länder.

Visst kan det gå bra. Det har kommit uppgifter om att Ryssland måste spara på försvaret, och kanske finns utrymme för en nystart av relationerna mellan väst och Ryssland.

Men det kan också bli betydligt värre. I ett land där vi normalt i detalj planerar för vad som händer om olyckan är framme måste det finnas beredskap för farliga utfall.

Sverige har varit beroende av att det finns en tydlig motpart till Ryssland i närområdet. När det saknades 1809 och 1940 var Sverige riktigt illa ute.

USA kan under Donald Trump ge Ryssland friare spelrum, särskilt mot länder som inte är med i Nato. Det är svårt att tro att Trump hyser några varmare känslor för Sverige.

Han har använt den stora välfärdstaten och den muslimska invandringen som varnande exempel, Sverige satsar minst av alla länder runt Östersjön på försvaret.

Trump kan också vara snarstucken. Hans bästa kompis i Europa är Ukip-ledaren Nigel Farage. Samma Farage som Grand Hotel i efterhand kom på inte borde ha fått arrangera en middag med sitt EU-parti, där SD ingår.

Sverige riskerar att stå ensamt. Då uppstår den obehagliga frågan om tonen mot Ryssland behöver sänkas.

Är det klokt att leda kampen mot Nord Stream, vilket dessutom kan irritera Tyskland, ett land som blir mer viktigt för Sverige om USA släpper taget och Storbritannien lämnar EU.

Det kan vara dags för studieresa till Helsingfors, för att få perspektiv på hur ett land utan uppbackning utifrån har hanterat kontakterna med Ryssland.

Svenska politiker måste slutas att låtsas som om ingenting har hänt. Vi kan stå inför en färd i bräcklig farkost.

Det brådskar med att stärka försvaret. I varje fall innan upprustningen har kommit i gång och frågetecknen om USA kvarstår kan tonen mot Ryssland behöva sänkas. Det är allvar nu.

Mer läsning

Annons