Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varken Vera-Zavala eller Åkesson har rätt om slöjan

Slöjdebatten behöver nyanser

Annons

Repetition av

Vänsterdebattören America Vera-Zavala, tidigare mest känd för att kritisera globaliseringen och försvara kommunismen, är nu aktuell med teaterföreställningen "Svenska hijabis" som hon har regisserat. Pjäsen, som nyligen hade premiär, produceras med stöd av Postkodlotteriets Kulturstiftelse och ska nu visas i flera städer.

Jag upptäckte Vera-Zavalas projekt då en av de inblandade, Aftab Soltani, kallade mig och andra som arbetar mot hederskulturen för "ärkeislamofober" i ett Facebookinlägg. Inlägget delades av Vera-Zavala som såg "SÅ MYCKET FRAM EMOT" att lyssna på Aftab Soltani på en konferens om svenska hijabis.

Häromdagen skrev Expressens kulturchef Karin Olsson att Vera-Zavalas pjäs är feg för att den inte diskuterade slöjan (17/10). Men det är inte av feghet slöjan inte tas upp till diskussion, det passar nämligen inte Vera-Zavala och gängets världsbild. Enligt den är slöjan endast en radikal motståndssymbol mot västerländsk rasism, och vi som engagerar oss mot hedersförtryck tycks per automatik ses som islamofober.

På andra sidan denna minerade debatt finns främlingsfientliga som för sakens skull vill göra livet svårare för troende muslimer. Att Sverigedemokraterna framställde beslöjade kvinnor som hotfulla i en valfilm 2010 är ingen slump, partiet visste att islamofobi går hem i delar av väljarkåren.

I stället för att låta dessa ytterligheter - kulturrelativister och främlingsfientliga - dominera slöjdebatten behövs nyanser. Slöjan är inte antingen eller, för de som bär den gör det av olika anledningar. Den vanliga slöjan, hijaben, är väldigt sällan ett hinder på arbetsmarknaden, medan de heltäckande dräkterna burkan eller niqaben är det.

Det finns tillfällen då religiös klädsel inte fungerar, eller används i syfte att begränsa flickor.

Det är också skillnad på barn och vuxna. Föräldrars religiösa övertygelser ska inte gå före barns rätt att delta i all undervisning. Religiös klädsel som hindrar flickor att röra sig på idrotten eller skolgården hör helt enkelt inte hemma i skolan. Detsamma gäller plagg vars själva syfte är könsseparering. Enligt läroplanen ska skolan motverka traditionella könsroller, och även Skolverket slår fast att "jämställdhet, som grundläggande demokratiskt värde, ska både gestaltas och förmedlas". Det går inte att få ihop med att till exempel förskolefröken bär niqab.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har haft för vana att ensidigt försvara religionsfriheten, även när denna inneburit könsdiskriminering. Den som inte velat ta kvinnliga kollegor i hand har fått myndighetens stöd. Man ska i ett fritt samhälle få hälsa och klä sig hur man vill, men det betyder inte att DO ska kräva skadestånd av arbetsgivare som velat att män och kvinnor behandlas lika. DO:s hantering är under all kritik, och pendeln riskerar att svänga. I Frankrike har burkiniförbud blivit en stor fråga och vi lär se fler liknande förslag även här.

Kvinnors rätt att välja klädsel är viktig att slå vakt om. Men det finns tillfällen då religiös klädsel inte fungerar, eller används i syfte att begränsa flickor. Vera-Zavala och Jimmie Åkesson vill inte se nyanser - men vi andra borde det.

Mer läsning

Annons