Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visst var Västerås som USA

Alla valsystem har nackdelar

Annons

Ulla Persson (S) var på ett,  men bara ett, sätt  Västmanlands Donald Trump  Hon vann fast hon förlorade.

Läsare från Västerås påpekade att ledaren om valresultatet i USA inte tog upp en lokal parallell. Det var inte bara i USA, Kanada eller Norge som de med flest röster har förlorat.

Det gällde även kommunalvalet 2010 i Västerås, då Allianspartierna fick fler röster än de rödgröna, med de rödgröna partierna hade flest mandat.

Så var det. Vi talade också om det på redaktionen och skojade om att "USA är som Västerås". Sedan kom det inte med i ledarkommentaren, utan den handlade om nationella val.

Men i detta, om än inte i något annat, avseende var Ulla Persson (S) som Donald Trump. De fick makten trots färre röster.

Så har det blivit någon gång i svenska kommuner. Orsaken är att det, till skillnad från i riksdags- och landstingsval, har saknats en småpartispärr och utjämningsmandat. Har kommunerna haft flera valkretsar, vilket många var tvungna att ha, ökade risken att mandaten skulle slå "fel".

Nu har reglerna ändrats. Kommunerna kan vara en enda valkrets. Har de flera valkretsar krävs utjämningsmandat och en spärr på tre procent av rösterna i hela kommunen.

Västerås valde då att bli en enda valkrets. Det ger ökad millimeterrättvisa mellan partierna, och minskar risken för att de med flest röster inte får flest mandat.

Samtidigt finns nackdelar. Med större valkretsar blir det svårare att bli personkryssad.Det krävs då fem procents kryss i hela den stora valkretsen, i stället för fem procent i någon av de mindre valkretsarna. Lokalt starka kandidater får besvärligare att bli personvalda.

Partirättvisan blir viktigare än personval. Det handlar om en avvägning.

Samma sak gäller i stora USA. Valsystemet kan behöva ändras, men det gäller att undvika oönskade konsekvenser.

Mer läsning

Annons