Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

70-talsstriden stod om Vilhelminaparken

För 40 år sedan rasade striden om var i centrum Fagerstas kommunhus skulle placeras. Men det som kom att avgöra frågan blev något helt annat än det man var oense om.

Annons
Demonstation mot att bygga ett kommunhus i Vilhelminaparken.

Under många år hade ledningen för Fagersta stad sina kontorslokaler på de övre våningsplanen i ett affärshus på Västmannavägen. Det var trångt och alla förvaltningar fick inte plats. Yrkesinspektionen dömde ut lokalerna som olämpliga.

Alla politiska partier ansåg att det behövdes ett representativt kommunhus i centrum och man började titta på olika platser att bygga förvaltningshuset på.

Sju förslag togs fram och eftersom två av dem gällde olika delar av Vilhelminaparken blev det protester.

Det anordnades demonstrationer, namninsamlingar och även teaterföreställningar mot placering i parken och lokalpressens insändarsidor fylldes av kritiska röster.

De borgerliga partierna och vänsterpartiet kommunisterna, vpk, enades om att Jubbacken, mitt emot dåvarande Epa, som senare blev galleria och lågprisbutik skulle passa bäst. Medan socialdemokraterna ansåg att hörnet Dalavägen-Götavägen i Vilhelminaparken var den bästa platsen.

När frågan formellt skulle avgöras i kommunfullmäktige demonstrerade motståndare utanför och kommunistledaren Valter Johansson skrädde inte orden:

”Det känns som att gå till sin egen begravning”, sa han till FP:s reporter.

Efter en lång och hård debatt beslutade fullmäktige att Fagerstas förvaltningshus skulle byggas i Vilhelminaparken. S förslag segrade med 24 röster mot oppositionens 17.

Samtliga som företrädde de politiska partierna i Fagersta på den tiden är avlidna sedan flera år.

En som var med på motståndarsidan är Liisa Valkeaoja, 87 år (VPK). Hon tycker än i dag att det var rätt att protestera mot byggplanerna i Vilhelminaparken.

– Det är min personliga åsikt att det var helt fel att besluta att bygga där och förstöra parken. Det var vi helt eniga om i oppositionen. Som tur var blev det inget bygge, menar hon.

En som satt på den andra sidan var Nils-Erik Hed (S) i dag 71 år. Inte heller han har ändrat sin uppfattning 40 år senare.

– Hörnet av Vilhelminaparken var ett bra förslag. På sätt och vis tycker jag det är synd att det inte blev något bygge. Det hade varit en lösning som stått sig i evighet och det hade inte förstört parken.

Varför byggdes då aldrig huset?

– Det blev för dyrt och folkmängden hade sjunkit efter brukskriserna. Vi var uppe i nästan 18 000 personer i början av 70-talet och miste flera tusen som flyttade när jobben försvann, säger Nils-Erik Hed.

Eftersom framför allt allmännyttan stod med en mängd tomma lägenheter bestämdes till slut att bygga om två av de tre höghusen på Norbergsvägen till kommunhus.

Det kom att dröja ända till 1985 innan det blev inflyttningsklart.

Och Vilhelminaparken förblev orörd, samtidigt som Fagersta fick den mycket ovanliga situationen med ett kommunhus som inte är centralt placerat.

Ritningen.
Vilhelminaparken i dag.

Mer läsning

Annons