Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

91-åriga Ulla gillar att hålla sig aktiv

Med 15 barnbarnsbarn, sex barnbarn och tre barn blir det många födelsedagar och namnsdagar att hålla koll på. Men för Ulla Lexell är minnet glasklart. ”Det är bara spegeln som avslöjar min riktiga ålder”, skrattar 91-åringen.

Annons
91-åriga Ulla Lexell har namnsdag i dag.

I ett radhus med fyra våningar springer Ulla Lexell upp och ner för trapporna, utan problem. Här har hon bott i femtio år.

– Jag trivs mycket bra här och har nära till det mesta. Jag kör inte bil längre men har vänliga vänner och familj som kör mig om jag vill, säger hon.

Ulla är ensambarn och föddes på morföräldrarnas gästgivaregård i Dala-Husby år 1922. Hon var inte större än 38 centimeter och vägde under två kilo.

– Det räknade jag och Allan (före detta sambon) ut genom att ha sett ett vykort på mig där jag stod upplindad och lutad mot en brännvinsflaska med en likadan flaska vid sin sida. Och på den tiden var flaskorna kring den storleken.

Ullas föräldrar hade lägenhet på Kungsholmen där de bodde hennes två första levnadsår innan flytten gick till en villa i Bromma.

– Dagen innan min tioårsdag dog pappa och för att ha råd att bo kvar hyrde mamma ut lägenheter i villan, berättar Ulla.

När Ulla var sex år flyttade det in en familj i huset mittemot som hade en jämnårig dotter och en son på 12 år.

– Jag sa till flickan att honom ska jag gifta mig med, och syftade på hennes bror Thure.

När Thure slutade realskolan stod den då tioåriga Ulla med en bukett röda rosor utanför skolan.

Cirka fem år senare blev de ett par och höll ihop i över femtio år. När Thure, som var cancersjuk och inget hopp fanns om tillfrisknande, for familjen med husbil under tre veckor ut i Europa.

– Det är en minnesvärd upplevelse.

År 1962 flyttade de med sina tre barn och Ullas då 80-åriga mor till Fagersta för att ta över boktryckeriet i stan.

1994 blev Ulla änka och sex år senare fann hon åter kärleken, nämligen i grannen Allan Johansson.

– Det var inte planen alls, men det sa väl bara klick, som kungen skulle ha sagt, skrattar Ulla och sneglar bort mot matsalsrummet där ett fotografi på Allan pryder en byrå.

Drygt elva år fick de tillsammans innan Allans bortgång.

– Han lärde mig om konst och vi hade mycket roligt.

I dag fyller Ulla sina dagar med bland annat vara medspråkare till nyanlända i svenska samt vara aktiv medlem inom Risbrokyrkan.

– Det skulle vara så tråkigt att bara sitta hemma jämt. Jag måste röra på mig och träffa folk, säger Ulla.

När hon inte är ute och flänger tycker Ulla om att läsa böcker.

– Jag har alltid en bok på gång, säger hon.

Mer läsning

Annons