Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arkitekten som formade Fagerstas stadsplan

"Kännetecken i Cyrillus Johanssons arkitektur är kärleken till tegel som byggmaterial", berättar tidigare kulturchefen Sten Bernhardsson.

Annons

Trots snöväder var det många som kom till Lindgårdens Mat och prat nyligen för att lyssna på vår förra kulturchef Sten Bernhardssons föredrag om arkitekten Cyrillus Johansson. Arkitekten som på 1940-talet formade Fagerstas stadsplan.

Det vara flera arkitekter som under 1900-talet satte sin prägel på bruksorterna. Men Cyrillus Johansson hade ett annorlunda formspråk, han förstod småstadens och bruksortens karaktär. Genom disponent Axel Fornander på Fagersta bruk fick Cyrillus Johansson olika uppdrag som senare ledde fram till att göra en stadsplan för Fagersta.

Brukskontoret byggdes 1939. Då var det tre våningar högt. Materialet är tegel och entrén ger ett pampigt intryck. Det var då Sveriges största och modernaste industrikontor.

Många har undrat över arkitektens ovanliga förnamn. När han föddes år1884 fanns helt andra namn i almanackan. Den 9 juli firades Cyrillus, och det fick då bli den lille pojkens namn i dopet.

- Cyrillus var en person med stark patos och spektakulära lösningar i sitt arbete, säger Sten Bernhardsson och tillägger:

– Det är intressant för mig att se den prägel han satt på Fagersta. Kännetecken i Cyrillus arkitektur är kärleken till tegel som byggmaterial, men det skulle tillverkas vid Röbo tegelbruk i Uppsala. Han var också inspirerad av Orienten, många av hans tak är svagt pagodformade. Så även här i Fagersta. Drömmen om en trädgårdsstad låg honom också varmt om hjärtat.

Till och med det lilla transformatorhuset intill brandstationen fick ett sirligt tegelmönster.

Fagersta Bruks huvudkontor byggdes år 1939 och var vid invigningen Sveriges största och modernaste industrikontor. Byggt i tre våningar med perfekta fönsterrader, givetvis var materialet rött tegel från Röbo. Kollar man närmare på taket, så ser man pagodformen. Utomhus fanns vattenspeglar i form av två dammar. En på framsidan och en på baksidan av byggnaden. Inredningen i huset var magnifik och den flotta huvudentrén imponerade på besökaren. Brukskoncernen var ju ett gediget företag.När kontoret byggdes på med en våning år 1961 förlorade huset sina proportioner. Dessutom fick fjärde våningen ett billigare tegel.

– Jag tror att Cyrillus skulle haft andra ideér. Säkert med två flyglar i stället och därmed bevarat helhetsintrycket, säger Sten Bernhardsson.

Sten Bernhardsson, tidigare kulturchef för Fagersta kommun, berättade engagerat om arkitekten som ritade Fagerstas centrum.

Andra hus som Cyrillus ritat är det gamla laboratoriet, numera Fagersta Stainless huvudkontor, industribyggnader, affärs- och bostadshus i centrum. Brukskyrkan med klockstapeln och den tidigare tvättinrättningen på Sturevägen är också hans verk. Så också brandstationen, idag Bruksmuseum,

– Tyvärr har en del av muren tagits bort, säger Bernhardsson.

Även de vackra ekdörrarna är utbytta. Det lilla transformatorhuset intill brandstationen har också ett vackert tegelmönster. Flygfotot över Fagersta från 1958 visar en välkomponerad stadsbild med gröna oaser mellan huskropparna. Vägen genom staden följer naturen i mjuka kurvor. Idag skär den breda riksvägen genom Cyrillus stadsplan.

Lite i pereferin skymtar luftbevakningstornet på sin höjd upp emot Kottmossen. Trots att det var i krigsslutet, så ville Fagersta bruk ändå ha ett bevakningstorn. De flesta luftbevakningstorn i dåtidens Sverige var byggda i trä och finns inte längre kvar. Cyrillus Johansson ritade luftbevakningstornet som är byggt i gult tegel, givetvis från tegelbruket i Uppsala.

Luftbevakningstornet byggdes 1944. Det var gediget byggt som en medeltidsborg med en murad trappa inuti. Tornet kröns av en paviljongliknande vaktkur.

– Det visades sig bli en dyrbar historia, men bruket anade att bättre tider var i annalkande efter kriget, så det fick kosta, berättar Bernhardsson.

Tornet har små glasluggar som glittrar i solljuset. Längst upp finns en påkostad tornspira och balkong. Utsikten uppifrån är vidunderlig.

– Det finns inget liknande bevakningstorn i Sverige, upplyser Bernhardsson.

I dag är det kulturmärkt.

Radhusen på Sädesvägen ritades 1941 och blev mycket uppmärksammade vid utställningen ”Eget hem i radhus i Fagersta". Där förverkligade Cyrillus i liten skala drömmen om en trädgårdsstad. Vid Stockholmsutställningen 1930 kom genombrottet för funktionalismen i Sverige. Den estetiska och strama stilen var något som Cyrillus Johanssontog avstånd från.

Sten Bernhardsson fick stor uppskattning från publiken som fick ställa frågor. Någon undrade varför inte Fagersta och Västanfors byggdes ihop vid stadsbildningen, men på den frågan finns inget konkret svar.

Föreningen Bruksmusei Vänner och Västanfors församling stod som arrangörer för kvällens föredrag.

Om Cyrillus Johansson

Född: I Gävle år 1884.Död: År 1959.Mer: Var en duktig skribent.Känd för flera byggnader, bland annatVärmlands museum i Karlstad, 1929.Många uppdrag i Stockholm samt Ludvika stadshus 1934.

Mer läsning

Annons