Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bruket drev Fagerstas första riktiga sjukhus

För 100 år sedan fick Västanfors socken sitt första sjukhus. Det var Fagersta bruk som byggde Vilhelminahemmet dels som en följd av de många dödsfallen i sjukdomar, dels för att vårda dem som skadats i arbetet på bruket.

Annons
Så här såg Vilhelminahemmet ut då det var Fagerstas första sjukhus.

Västanfors fick sin första läkare 1896, doktor E. Hildebrand. Då bodde det 4470 personer i socknen som även innefattade Fagersta.

Det var stor trångboddhet bland arbetarfamiljerna. Många barnfamiljer levde i ett enda rum med kokvrå och de sanitära och hygieniska förhållandena var undermåliga. Dessutom fanns en tradition att inte vilja vädra ut bostäderna. En vanlig sjukdom var diarréer, ofta orsakade av dåligt dricksvatten.

Trångboddheten gjorde att sjukdomar lätt spreds. 1897 avled åtta personer i socknen av lungtuberkulos. Läkaren hade ingen bot. Därför anlitades en ”sjukvårdssoldat” från Söderbärke. Hans metoder var att använda kraftiga elstötar och hård massage. Naturligtvis lyckades inte denna kvacksalvare bota någon.

Året efter avled 33 personer av TBC. Flera av dem var järnvägsarbetare som inkvarterats hos ortsbefolkningen. 1899 dog 16 personer av lungsot, som den kallades då, och under sekelskiftesåret miste 25 människor livet i lungsjukdomar.

Den ende läkaren stod handfallen utan kunskap om sjukdomen eller verksamma mediciner, så myndigheterna anlitade ännu en kvacksalvare – en kvinna vid Säteriet som värmde och stöpte bly och smörjde på huden.

1906 försökte en annan lycksökare, en massör Öbrink, att bota svåra sjukdomar med vatten från Digerkälla brunn.

Alla misslyckades förstås.

1911 steg dödssiffran i tuberkulos till 51, samt tio i lunginflammation. Då flyttade socknens ende läkare och under det närmaste året vikarierade 12 personer på tjänsten. Stafettläkare är alltså inte någon ny företeelse. Dessa läkare hade många patienter som sökte för lunginflammation och difteri, men också personer som skadats i arbetet.

Den tyske senatorn Emil Possehl, som ägde Fagersta bruk AB, reagerade på sjukvårdsbristen och beslutade att betala läkarens hela lön men framför allt stå för kostnaden för att bygga ett riktigt sjukhus.

Det blev stor strid mellan de politiska makthavarna om var sjukhuset skulle placeras. Vid en kommunalstämma 1912 förlorade Västanfors och sjukhuset, Vilhelminahemmet kallat efter Possehls hustru, byggdes i centrala Fagersta.

Sjukhuset var väldigt modernt för sin tid och hade operationsrum, samt plats för 18 inneliggande patienter. Det drevs helt av Fagersta bruk. Många i socknen fick vård vid Vilhelminahemmet de följande åren.

Men ett sjukhus hjälpte inte när nästa farsot drog in över Fagersta. Det var spanska sjukan som härjade. Under 1918 dog 46 personer i sjukdomen, varav flera i sjukvårdspersonalen eftersom de allra svåraste fallen vårdades i Vilhelminahemmet.

Mer läsning

Annons