Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det mesta i mitt liv är ogjort"

Jeppe Wikström blev tidigt passionerat intresserad av fotografering. Medan klasskamraterna lirade boll stod han i labbet och framkallade bilder. Sin nördiga sida till trots älskar han att ha människor omkring sig.

Annons
Fotografen och förläggaren Jeppe Wikström fyller 55 år.Foto: Janerik Henriksson/TT

Jeppe Wikström är prisbelönt fotograf och bokförläggare som rott i hamn stora projekt som "Fred! Hundra röster mot våld och krig", "En dag i Sverige" samt det globala fotoprojektet "A Day in the World".

– Jag tror mycket på bildens kraft och på vikten av vardagsdokumentation. Om våra liv såg ut som på kvällstidningarnas förstasidor så skulle ju livet vara rätt absurt. Det mesta i vårt liv handlar om vardagsslit och vardagslycka.

Han förklarar varför han driver dessa dokumentationsprojekt:

– Projekten kan påverka i riktning mot en mer balanserad samhällssyn och därmed minska polarisering och konfliktytor. Detta är enormt viktigt i vår tid, säger han, omgiven av böcker i sitt hörnrum på förlaget Max Ström på Skeppsholmen.

Fascinationen för bilder inleddes i Stockholms innerstad där han växte upp som mellanbarn, mamma var lärare och pappa politiker. Som tolvåring började han fota och blev allt mer intresserad av berättandet. Ett par år senare knackade 14-åringen på dörren hos Expressen och undrade om han kunde få bli volontär. Där måste ett lyckligt missförstånd ha skett.

– Jag trodde att jag skulle skriva, men bildchefen Tore Falk satte en kamera i mina händer. Det var bara att sätta i gång. Det var en fantastisk skola. Filmerna framkallades på en timme så jag fick se bilderna direkt. Det var väldigt utvecklande.

Bortsett från att han gick på gymnasiet – åtminstone vissa dagar – ägnade han sin tid åt bilder. Han fick bra betyg ändå. Spelade han inte fotboll som de andra klasskompisarna?

– Nej, jag stod i labbet och framkallade bilder. Jag tror kompisarna uppfattade mig som rätt nördig, djupt engagerad i fotografering och skrivande.

På 30 år kan mycket hända så han vänder sig till en medarbetare och undrar om han är nördig fortfarande.

– Ja, lite, lyder svaret.

Tjusningen med fotograferingen ligger i dess omedelbarhet, framhåller han. Möjligheten att nå fram direkt. Den fotografiska bilden överbrygger gränser som språk, ålder, kön eller bakgrund.

– Det är fantastiskt att försöka fånga ögonblicket och frysa det. Det är väl ett sätt att hålla kvar fragment av livet för framtiden.

Som 15-åring gjorde han sin första seglats i mellanskärgården och blev djupt drabbad, för resten av livet.

– Jag minns fortfarande exakt vilken väg vi seglade, trots att jag då inte alls visste var vi var. Det var en stor kärleksupplevelse, nästan en religiös upplevelse. Med alla öar, kobbar och skär och den märkliga brytningen mellan hav och land är skärgården ett mångfacetterat landskap som aldrig blir repetitivt. Bakom varje udde finns ett nytt perspektiv.

Trots alla år som flytt sedan tonårsupplevelsen betyder skärgården fortfarande åtskilligt.

– Där känner jag mig hemma, både för vila och inspiration. En dag utan att se havet är nästan en förlorad dag.

Lusten till eget bildberättande har inte sinat trots förläggarrollen. Nästa fotobok handlar om Stockholm som sjöstad. Och ändå finns det tid för annat.

– Jag älskar teater, opera, bio, allt. Och jag älskar att ha människor omkring mig, framför allt mina barn och mina vänner.

I framtiden tänker han fortsätta med det han gjort i 25 år – böcker och bilder.

– Det mesta i mitt liv är ogjort. Jag har högt ställda förväntningar på livet. Att fylla år är en påminnelse om att fånga ögonblicket, säger Jeppe Wikström.

Eyal Sharon Krafft/TT

Jeppe Wikström har tagit över allkonstnären Carl-Antons gamla ateljé på Fjällgatan.

Mer om Jeppe Wikström:

Fyller: 55 år den 10 april 2018.

Gör: Fotograf och förläggare.

Familj: Barnen Nike, 20, och Ville, 17.

Bor: Vasastan i Stockholm.

Så firar han födelsedagen: "På bokmässan i London.”

Om att fylla 55: "Det känns bra. Ju äldre jag blir desto bättre utsikt och större insikt, både bakåt och framåt.”

Så varvar jag ned: "Med vänner, musik och böcker."

Världens vackraste stad: Stockholm. Det finns ingen motsvarighet – vattnet, malmarna, bebyggelsen.”

Mer läsning

Annons