Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En glad mas i Skinnsberg med många järn i elden

En pratglad mas med många järn i elden. Sådan är Peter Alexandersson. Samtidigt kallar han sig en ta-det-lugnt-människa som trivs utmärkt med tystnaden som enda sällskap.

Annons
i nuet. Peter Alexandersson grubblar inte över sin ålder. ”Jag lever väldigt mycket i nuet”. Men på lördag blir det i varje fall fest för nära och kära hemma i Skinnskatteberg. Foto: Jan Björkegren

Peter Alexandersson har bott i Skinnskatteberg sedan 1976. Ändå kallar han sig dalmas.

– Är man född i Falun så är man alltid dalmas. Det går inte att släppa.

På släktgården i Torsång, nära Borlänge, finns Peters oas med timrad stuga och sjön Runn inpå knuten. Annars flackade Peters föräldrar runt när han var liten. Det var Västerås, Enhörna, Ramnäs med mera. Ständigt nya skolor och nya kompisar.

– Man fick anpassa sig och vara glad och nyfiken på andra människor. Det där tror jag att jag haft stor nytta av i mitt liv.

På gymnasiet började han natur/datavetenskap två gånger och hoppade av bägge. Ett tag var han inne på att bli pilot för han älskade att sitta vid flygsimulatorn.

– Men det närmsta jag kom var en anställningsintervju på ABB där jag skulle programmera till JAS.

I stället började han som lärling på Fägerblads Repro i Västerås och blev efter fyra år färdig grafiker. 1998 blev han i stället inköpare på ICA-förlaget och följde med flytten till Stockholm. Han bytte jobb igen 2014 och är i dag vice vd på Västerås Tidning.

Mycket pendlande har det blivit men Skinnskatteberg har förblivit hemma och där har han engagerat sig i föreningslivet. Som ung var han ordförande i föreningen Unga Forskare i Bergslagen.

– Då blev jag faktiskt bjuden på en Nobelfest.

När barnen var små blev han engagerad i fotbollslaget, först som lagpappa och sedan som ordförande för hela Skinnskattebergs SK. Han glömmer aldrig ett telefonsamtal han fick 2008.

– Det var Gerhard Engström och han erbjöd oss i SSK en donation på 10 miljoner kronor, dedicerat till att bygga en fotbollshall. Det är en sådan sak som händer bara en gång.

2009 stod Systemairhallen färdig och lockar i dag långväga gäster till sin fina träningsanläggning.

Nu fyller Peter Alexandersson 50 år men känner ingen åldersnoja.

– Jag tycker det är underbart. Det är som vilket vin som helst, bra om man bara lagrar det väl.

Foto är ett stort intresse för Peter. Men han har många fler. Spelar golf, går i skogen eller bara slappar.

– Jag är ju social så mitt stora intresse är väl att träffa folk och sitta och prata. Jag tycker om att fiska, basta och bada isvak, lösa melodikrysset ... Mitt enda riktigt nördiga intresse är väl flygsimulatorn.

Jo, han gillar fortfarande att köra flygsimulator. Kanske blir han pilot trots allt.

slappar gärna. Peter har inga som helst problem med att sitta och slappa med vovven hemma i soffan.

Mer läsning

Annons