Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Erik har teatern närmast hjärtat

Erik Hjelm var kommunpolitiker i många år. Ett av besluten han är mest nöjd över är byggandet av en förskola. Men det som har tagit störst plats i hans hjärta har alltid varit teatern.

Annons
”Det är jag”. Erik Hjelm, som nyligen fyllde 93, håller upp postern från revyn i Kärrgruveparken och pekar ut sig själv.

Det var på 1950-talet som Erik började med politiken.

– Jag blev ju väldigt populär genom att jag var med i revyamatörerna. Jag hamnade högt upp på Socialdemokraternas lista och blev vice ordförande direkt.

Socialdemokraterna vann det valet och när det var dags för ordföranden att hålla tal inför stans invånare hade han blivit sjuk och Erik fick rycka in.

– Jag var så här skakis, säger Erik och visar hur händerna skakade.

– Efteråt konstaterade jag att jag inte skulle vara vice ordförande så jag inte råkade ut för något sådant igen, så jag hoppade av den posten.

– Det var det värsta att som nybliven kommunledamot stå på torget i Norberg och hålla tal.

Erik var dock en flitig politiker och hade alltid ett finger med i spelet. Ibland hamnade han i blåsväder, men Erik förklarar att han för det mesta fått rätt.

Ett av Eriks bästa minnen från tiden som politiker i Norberg var när han satt i skolstyrelsen. Då jobbade han hårt för att få till en barnstuga.

– Jag brann ju för det. Vi skulle ha barnstuga.

Erik berättar att det var många som ville ha barnstuga, eller förskola som vi säger i dag, och han samlade ihop flera underskrifter från folk i Norberg. Efter mycket om och men beslutades det att barnstugan skulle byggas, men då hade tiden för att få stadsbidrag gått ut.

– Jag skrev till Olof Palme och han sa att det är klart att vi ska få statsbidrag trots att tiden gått ut, säger Erik med ett stort leende.

Förskolan ligger i Tingshusparken och används än i dag.

– Nu trivs de så väldigt bra där. Det är klart att man är tillfreds med det man gjort. Jag har kämpat hela tiden för det jag tror på.

När Erik kom hem från militären år 1945 var amatörteatern hans stora intresse.

– Det gick före allt. Politiken var mest bråk. Vi kämpade hårt med de borgerliga.

Erik tar fram några tidningsurklipp från hans tid som artist.

– Det finns mycket dokumenterat om hur väldigt duktig jag var, säger han med ett skratt.

En stor del av Eriks engagemang lades på teatern och revyerna.

– Det var roligare för mig, det var det jag levde för. Politiken blev ett bihang, säger han och inflikar att politiken självklart också var viktig.

Erik och hans teaterkollegor blev ofta inbjudna att spela i folkparker.

– Mora och Säter gick väldigt bra. Det var misslyckat i Furudal. Vi hade ingen pianist. Det var ju hemskt. Då slutade jag.

Han berättar att han än i dag träffar folk som minns honom från hans uppträdanden i Kärrgruveparken.

– Det värmer ju en att någon kommer ihåg en.

I dag var det länge sedan han uppträdde och han agerar hellre publik.

– Vi går ner till Resedan på måndagar när det är uppträdanden. Det tycker jag är ett väldigt bra program.

Ett annat av Eriks stora intressen genom åren har varit idrotten.

Nu kan han inte längre idrotta själv, men det gör honom inget.

– Sporten finns kvar på tv. Jag tittar så mycket att Ingrid inte får en chans att titta på sitt.

En gång när Erik spelade på Cancerlotteriet vann han en rätt så hög vinst. Han blev inbjuden till Söderstadion i Stockholm. Där skulle han sparka en boll mot mål och träffa antingen stolpen eller ribban, en träff skulle ge honom en halv miljon kronor.

– Jag tränade rätt så mycket här hemma och jag tyckte att jag klarade mig rätt så bra.

Han skulle göra sina försök i matchens halvtid, men det hade börjat regna och Erik hade inga dubb på sina skor.

– Det var ju misslyckat. Jag fick tre chanser och missade alla tre. Men till sist fick jag ändå sparka in bollen i mål.

Som tröstpris fick han och Ingrid en kväll på Globen.

– Men det är lite skillnad på det och 500 000, säger han med ett leende.

Erik tänker tillbaka på sin tid som politiker i Norberg med värme. Han ser att stan har förändrats mycket och det var länge sedan han hade ambitioner inom lokalpolitiken. Han är nöjd med det han har åstadkommit.

– Jag har gjort så pass mycket gott och har ingenting att skämmas för. Det är väsentligt att man har den känslan.

Fina recencioner. Erik berättar att det skrevs mycket om honom och hans revygrupp. Oftast var det positiva omdömen.
Målmissen. Tre försök hade Erik på sig att träffa ribban eller stolpen. På grund av regn och dåliga skor missade han högsta vinsten på en halv miljon kronor. Tröstpriset var en kväll på Globen, men ”det är lite skillnad på det och 500 000”.

Mer läsning

Annons