Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fagerstas centrum har länge varit en het fråga

Fagerstas centrum har diskuterats i mer än 70 år. Och vägarna dit har ibland varit både krångliga och kontroversiella.

Annons
Handelscentrum. I Västanfors fanns ett riktigt affärscentrum under flera decennier.

Diskussionen om centrum började redan på 1930-talet då de styrande ville upphöja Västanfors socken till stad. Bruksledningen låg på och ville att staden skulle heta Fagersta och hur mycket Västanforsborna än protesterade så gick det mäktiga bruket segrande ur striden.

Vid nyåret 1944 föddes Fagersta stad, vilket gjorde någon så ilsken att han eller hon satte sig och sket i talarstolen där högtidstalen skulle hållas.

Västanfors var centralort för handeln. Där fanns allt som behövdes.

Livsmedelsbutiker, två möbelaffärer, järnhandel, fotoaffär, konditorier, en butik med färsk fisk, uraffär, optiker, husgerådsspecialister, klädbutiker, musikaffär och mycket annat.

Det var full kommers i de fina husen kring Järnvägsgatan och Bergslagsvägen.

Men i takt med att Fagersta växte kring mitten av förra seklet så etablerade sig nya butiksägare i den norra stadsdelen.

På 1960-talet gick handeln riktigt bra och det fanns två riktiga varuhus i centrum – Domus och Epa.

Domus växte ur Liljanhusets tre plan och fick bygglov rakt över Fagerstas paradgata Dalavägen, medan Epa byggde nytt mitt emot Jubbacken.

Planerna var stora för Fagersta i början av 1970-talet. När den nya matarleden Blomstervägen byggdes klipptes Dalavägen av på ännu ett ställe och för att ta sig till centrum var bilister tvungna att åka genom den så kallade ”idiotkurvan”.

Och för att öka trafiksäkerheten och minska bilismen i centrum stängdes infarten från riksväg 68 till Stationsvägen av.

Men kriserna inom ståliindustrin satte stopp för det som generalplanen från början av 1970-talet stakat ut. Istället för att växa från 17000 invånare till de över 20000 som man planerat för, så tappade Fagersta cirka 5000 personer.

Epa lade ner, liksom flertalet butiker i Västanfors. Befolkningen räckte inte till att ha två affärscentrum.

För att öka tillgängligheten till Fagerstas centrum byggdes ”idiotkurvan” bort genom att Brinellvägen anslöts till Blomstervägen, som fick värmeslingor i marken vid den sluttande korsningen.

Och efter åratal av kritik, inte minst från handeln, beslutades att öppna in- och utfarten mellan riksvägen och Stationsvägen igen.

Men än i dag, 70 år efter att Fagersta fick sina stadsrättigheter, anser många ortsbor att staden ännu inte fått det affärscentrum som man hoppats på.

Den främsta orsaken till det är inte folkmängden, den har ökat till drygt 13000, utan konkurrensen från köpcenter samt den kraftigt ökade näthandeln.

Mer läsning

Annons