Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finska är viktigt för Elina både på jobbet och privat

Hon gillar utmaningar och det var det som fick henne att tacka ja till det nya jobbet. Mötet med människor är också något som Elina Kallio uppskattar.

Annons
Ny hjälp. Elina bläddrar i det nya häftet som har tagits fram för att ge enkel språkhjälp för personalen inom äldreomsorgen, LSS och psykiatrin. Där står enkla och användbara fraser på svenska och finska för situationer som förekommer för personalen, såsom hälsovård och välbefinnande. Foto. Veronica Svensson

Att jobba med människor har alltid varit självklart för Elina Kallio. Hon har jobbat i hemtjänsten i cirka elva år, och totalt inom äldreomsorg i 27 år. Men i december påbörjade hon en ny utmaning, som samordnare för finskt förvaltningsområde i kommunen.

– Det är en projektanställning på ett år, så jag är tjänstledig från hemtjänsten nu, förklarar Elina.

Skinnskatteberg är sedan 2011 förvaltningsområde för finska språket, som är ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Det innebär bland annat att invånarna ska kunna använda finska i kontakt med kommunen och att det ska finnas möjlighet att utveckla sitt modersmål och den finska kulturen. Översättning och att informera är exempel på Elinas arbetsuppgifter.

– Jag gillar utmaningar och tycker om att lära mig något nytt. I det här jobbet får jag också möjlighet att slipa på min egen finska och sätta mig in i minoritetslagen, säger Elina och poängterar att hon inte är ensam i arbetet, utan just samordnare.

Elina är själv född i Finland, i Tammerfors, men kom till Sverige när hon bara var liten bäbis. Familjen bodde först i Trelleborg och Överum men flyttade snart till Skinnskatteberg när hennes pappa fick jobb där. Varje sommarlov spenderades dock i Finland och språket som hon pratat med sina föräldrar har alltid varit, och är fortfarande, finska. Nu har också hennes egna barn börjat intressera sig för språket.

– De pratar inte flytande finska än. Min dotter börjar lära sig engelska och frågar vad fraser heter på engelska. Jag brukar säga dem även på finska, och för ett tag sedan frågade hon själv om finskan. Då blev jag glad.

Språket och kulturen är viktigt att bevara, tycker Elina, både för sin egen del och i kommunen. Att inte glömma sina rötter. Och att väcka nyfikenhet och få även icke-finsktalande att intressera sig för det finska.

I Skinnskatteberg har Elina alltid trivs bra, allra mest på somrarna för hon är ingen vintermänniska. Favoritplatsen är hemma. Hon och familjen bor vid Nedre Vättern och hon tycker om att ta båten ut och fiska eller bara umgås med familjen. Mår bra gör hon också på sin motorcykel, ett intresse som hon delar med sin sambo.

– De som aldrig har åkt MC vet inte vilken frihetskänsla det är, ler Elina.

Elinas intresse för människor återfinns också i ett annat av hennes fritidsintressen: fotografering. Framför allt porträtt, och några bröllop har också fångats på bild.

– Jag fascineras av människor. Jag tycker att många blir dömda för snabbt och det tycker jag inte om, jag vill lära känna människan.

Elina Kallio tycker om att arbeta med människor.

Mer läsning

Annons