Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från en hönsfarm till ett liv med mycket kärlek

14 år gammal lämnade Aref Moradi Afghanistan. Var resten av hans familj finns nu vet han inte, men själv har han funnit en fristad på Norrbygårdens ungdomshem. Den 1 juni fyller han 18 år.

Annons
Lika mycket som Aref Moradi gillar kärleksfilmer och att pyssla med blommor, uppskattar han att gymma, spela fotboll och se på skräckfilmer.

Att ungdomshemmet förr var ett äldreboende syns tydligt. Pianot med lampetter står kvar, liksom dekorerade träkornischer ovanför fönstren.

Men istället för allsång på tv:n visas nu en fotbollsmatch från engelska ligan. I bokhyllan står skräck-dvd-filmer, på balkongen en mountainbike och i en av de gamla salarna hänger en boxningssäck strax intill det stora biljardbordet.

Inne på Arefs eget rum har någon tecknat stora bilder med blyerts.

–Jag frågade först om det var okej, säger Aref och skrattar lite urskuldande.

Det mesta har med kärlek att göra. Ett stort hjärta med snirkliga band, händer formade som hjärtan, texter som I love you, ett par som omfamnar varandra. Att teckna är ett av hans största intressen – när pennan glider fram över papperet mår han bra.

Aref var bara 14 år när han lämnade Afghanistan. Han kom ifrån sin mamma, pappa, två bröder och tre systrar, och hamnade i Iran. Där fick han jobba på en hönsfarm i ett och ett halvt år.

Ytterligare sex länder reste han igenom, och stannade mellan några timmar upp till ett halvår innan han till slut kom till Sverige som 16-åring. Efter en tid i Uppsala gick flytten för ett drygt år sedan till Norrbygården.

Läs mer i FP måndagen den 30 maj!

Aref Moradi tecknar, gärna på temat kärlek.

Mer läsning

Annons