Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hembygdens historia är stora intresset

Karl-Georg Hjulström tycker att åren runnit undan alldeles för fort. Intresset för Fagersta och dess historia har resulterat i ett välsorterat arkiv med text och bilder.

Annons
Karl-Georg Hjulström, som hela livet bott i Fagersta, har genom sitt samlarintresse förevigat stadens historia.

Kalle, som han för det mesta kallas, föddes i en av Fruhemslängorna på gamla torget i Fagersta. Han var Oskar och Agda Hjulströms första barn. Efter folkskolan sökte han jobb på bruket.

–Jag började som springgrabb och fick tillsammans med andra grabbar sitta i vaktstugan intill gamla brukskontoret och vänta på order från vaktmästaren, minns Kalle.

Han ringde i en klocka när vi skulle uträtta ett ärende. Då och då skickades vi över bron till Andra sidan för att hämta dricksvatten till arbetarna ute på verkstadsgolvet. Han arbetade sig uppåt och blev släggare åt en smed i tråddrageriet med den facila lönen av 79 öre i timmen.

Kalle ville gärna jobba på mekaniska verkstaden, men vågade inte fråga verkmästare Ahlberg.

– Men det fixade morsan åt mig, säger Kalle och skrattar.

Agda Hjulström mötte en dag verkmästare Ahlbergs hustru och damerna började prata om sina barn. ”Våran Karl-Georg vill så gärna börja på mekaniska”, sade Agda. Ahlbergs hustru kände sig lite förmer som verkmästarfru och lovade att tala med maken.

– Det resulterade i att jag fick jobb som släggare åt mästersmeden Olle Engström , berättar Kalle.

Han steg sakta i graderna och sedan 1944 arbetade han som reparatör på Mekaniska verkstaden fram till pensionen 1985.

– Det var arbetskamraterna Klas Gutke och Einar Lindholm som väckte mitt intresse för hembygden, minns Kalle. Varje matrast satt vi tre i matsalen på mekaniska och språkade om Fagersta. Klas visade gamla foton och vi talade om folk och händelser i trakten.

I Kalles arkiv finns 60 välfyllda pärmar med Fagerstas historia i ord och bild om byggnader som funnits och händelser som fallit i glömska.

– Man ska inte bromsa utvecklingen, men jag tycker att det rivits lite för mycket, säger Kalle.

– Busstationen, Brukshotellet och Metodistkyrkan hör till de hus jag saknar mest. Och de Kumlinska fyrkanterna på gamla torget och Fruhem blev grävskopsmat för att riksvägen skulle fram, säger han.

Kalle hjälpte också Ragnar Wahlfeldt att ordna ett skolmuseum i Västanfors.

– Det var gammal skolhistoria som borde fått vara kvar. Så ibland förstår jag inte hur folk tänker.

Kalle får ofta förfrågningar om gamla bilder och händelser förr i tiden.

– Jag har märkt att även yngre generationer är intresserade av hur Fagersta såg ut en gång i tiden. Och det gläder mig.

Födelsedagen tänker han och hustrun Vera fira på annan plats.

– Jag har slutat att fira födelsedagar, säger Kalle.

Mer läsning

Annons