Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemlagat ska det vara, tycker Vera

Klassresan till Stockholm som klassen vann minns Vera Nyman fortfarande med glädje. Den, och många andra saker som hänt genom åren. På måndag fyller Vera 101 år och har mycket att berätta om. – Jag minns allt från att jag var två år.

Annons
Födelsedag. När hon var i Spanien längtade hon hem, men i Stockholm trivs hon bra. Hemma är ändå bäst, och Vera trivs i Fagersta. På måndag fyller hon 101 år.Foto: Veronica Bäcklin

Vera Nyman är född och uppvuxen i Hultebo. De var sex syskon och när mamman dog när Vera var 19 år fick hon ta stort ansvar i hemmet. Hon träffade sin man och gifte sig när hon var 26 år. Paret flyttade snart till Söråker utanför Sundsvall, för där fanns det jobb för maken. Ett par år senare när det inte fanns jobb längre, flyttade de tillbaka, till Fagersta, eftersom det fanns jobb på bruket. Vera har varit hemmafru i hela sitt liv.

– Det har varit arbetsamt, säger Vera.

Men intresset för matlagning sitter fortfarande i. Varje morgon gör hon gröt och kanske smörgåsar, och hon vill helst ha hemlagad mat.

– Jag lagar det mesta själv. Jag tycker inte om att köpa mat, det är ingen god smak.

Fisk är en favorit att laga, och bruna bönor och fläsk.

– Bruna bönor är ju halvfabrikat men har hemsmak ändå. Och det finns goda soppor att köpa.

Några fritidsintressen har Vera inte hunnit med som hemmafru. Men hon tycker om att lösa korsord, se på tv, virka och sy, även om handarbete är svårt i dag på grund av stela händer. Och hon är medlem i DHR och PRO.

Två barn blev det för Vera, och nu har hon både barn, barnbarn, barnbarnsbarn och barnbarnsbarnbarn.

– Ja, vi är fem generationer, säger Vera glatt, och säger att det är med familjen det kan bli lite firande på måndag. Då fyller Vera 101 år.

– Men att fylla år i den här åldern är inte som när man var yngre.

Samhället har ändrats mycket genom åren, tycker Vera.

– Jag har sett det komma så mycket nytt, slå igenom och sedan försvinna. Och så kommer nästa sak. Men jag undrar vad som ska komma efter plasten. Den finns ju i minsta sak, till och med i tandborsten.

Att resa, ens till Stockholm, var näst intill otänkbart när Vera var liten, berättar hon.

– Men vi vann en resa dit med skolklassen när jag var 11 år. Vår skollärare anmälde oss till någon tävling, jag minns inte i vad. En skolklass från varje län fick åka och det blev vi.

Eleverna fick åka buss och sedan tåg, och i Stockholm hämtade en bil upp dem och körde till Klara folkhögskola där de fick övernatta.

– Det var på svenska flaggans dag. Vi fick gå på Skansen, äta på NK och var på slottet, säger Vera och skrattar gott åt att en klasskamrat blev tillsagd av en vakt inne på slottet.

– Han ”skrillade” som vi sa, alltså halkade på golvet. Då sa en vakt åt honom att ”inte åka kana på bonade golv”.

Favoriter. Blåklockor är Veras favoritblommor sedan hon fått en stor bukett av sin man. Tycket för blommorna har hållit i sig. På sin 78-årsdag fick hon en stor bukett.  Foto: Privat

Mer läsning

Annons