Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högbyn skapade en invasion från Stockholm

Sedan några år ligger det forna skidparadiset Högbyn öde. Den utvecklingen kunde nog inte de eldsjälar som slet hårt för att skapa anläggningen föreställa sig.

Annons
1950-talet. Högbyn besöktes av många trots att åkarna måste ta sig upp för backarna för egen maskin.

Högbyn har en lång historia. För 80 år sedan var den välkände Västanforsbon Axel Ericsson på skidtur i skogarna runt Högbyn tillsammans med några kamrater.

De fascinerades av den vackra naturen med de långa utförslöporna.

Allt fler sökte sig till den 250 meter höga platån på lediga vinterdagar och tidningarna i trakten började skriva om Högbyn som ”ett skidparadis utan like på denna breddgrad”.

På vårvintern 1936 var flera hundra ortsbor på utflykter till Högbyn under helgerna och man kunde även välkomna de första skidturisterna, som kom från Sala. De följdes av besökare från Västerås, Eskilstuna, Strängnäs, Uppsala och Stockholm.

På hösten samma år byggde Axel Ericsson tillsammans med Gösta Andersson, Bertil Olsson och Alvar Segerström en skidstuga i Högbyn, där det ordnades med servering och även möjlighet till nattlogi.

Dessa entusiaster lyckades få skidfrämjandets sporttåg att åka till Västanfors och därmed kom mängder av stockholmare till Högbyn.

Kostnaden för en tågresa tur och retur Stockholm var fyra kronor.

Det anordnades resor där upp emot 400 ungdomar åkte till Fagersta för att åka skidor i Högbyn. De inkvarterades skolor, hotell och hos privatpersoner. Lokalpressen kallade det för ”Stockholmsinvasionen”.

Ett par år senare beslutade skidfrämjarna i Fagersta att bygga en 500 meter lång slalombacke med 100 meters fallhöjd. Bruket ställde upp och avverkade en 60 meter bred gata i skogssluttningen. Högbyns popularitet ökade därmed ännu mer.

Eftersom Fagerstaborna var trångbodda var det svårt att inkvartera alla som ville komma till Högbyn. Problemet löstes genom att makarna Sundstedt i Hedkärra startade ett skidhem 1940. Sportgården, som den kallades, var en gårdssmedja som byggts om. Där fanns gästrum med öppen spis, samt möjligheter till självhushåll. Verksamheten växte till fem gårdar med 80 bäddar. Både vinter- och sommartid var det ofta fullbelagt i turisthotellet.

Satsningen på Högbyn som skidparadis fortsatte genom att fler backar röjdes och det investerades så småningom i långa liftar, restaurang, skiduthyrning och annat.

Turister fortsatte att komma för att tillbringa helgerna i Högbyn, där man även byggt en husvagnsparkering.

På 90-talet tog ett privat företag över verksamheten och investerade i snökanoner och annat. Men konkurrensen från de större alpina anläggningarna blev för svår och efter några extremt snöfattiga vintrar gav företagets ägare upp 2008.

I dag står backarna tomma i Högbyn.

Sol i backen. Högbyn var en idyll där man passade på att sola mellan skidturerna.
Pulkabacke. Bara det finns snö så går det fortfarande att åka pulka i Högbyn.

Mer läsning

Annons