Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon lämnar säkerheten och åker på äventyr

I höstas fick hon guldklocka för 25 års tjänst inom Dalarnas landsting som sjuksköterska. Men äventyret kallade, så Annelie Spolander sa upp sig och är nu på väg ner till Sydafrika för att jobba på ett barnhem.

Annons
Myser. Annelie Spolander och hunden Zelda myser tillsammans i vårsolen. Snart ska de vara ifrån varandra i tre månader.

– Det var som att allt hamnade på plats i livet.

Hon kände att hon ville göra något annat.

– Ska jag göra något i livet så får jag göra det nu, så jag sa upp mig, säger hon med ett stort leende.

Redan i morgon sitter Annelie på flyget ner till Sydafrika där hon ska jobba på ett barnhem i tre månader tillsammans med två svenskar och två sydafrikaner.

– Det ska bli spännande, absolut! Men jag vet ju inte vad jag åker till.

Annelie förklarar att hon har rest mycket men att hon i grund och botten är en hemmakär människa. Att åka bort och jobba utomlands på det här viset är för henne helt nytt.

– Det modiga i det här för min del är att bryta mönster och att åka hemifrån. Det har jag varit rädd för.

Visst ville Annelie göra något nytt, men att åka till Afrika var inte en självklarhet. Det var när hennes syster tipsade henne om volontärplatsen som hon fick upp ögonen för projektet.

– Det är på volontärbasis och jag betalar resan själv. Jag får se det som en livsupplevelse.

Det är Leif Rahmqvist som ligger bakom barnhemmet och organisationen Mapungubwe Foundation Centre.

Annelie har träffat Leif och pratat om resan och vad som förväntas hända. Hon har fått tips om allt från spindlar och småkryp till vad hon måste göra om hon känner sig hotad.

– Man ska alltid ringa polisen, säger Annelie samtidigt som hon förklarar att det är ett fattigt område och att kriminalitet kan förekomma.

Men trots det känner hon sig inte orolig.

– Visst kan det hända saker, men det kan det göra överallt. Jag är mer rädd för att inte göra saker, säger hon med ett leende.

Hon berättar också att det kommer finnas 20 barn som bor på barnhemmet men att ungefär 160 barn kommer vara inskrivna där och kommer och får mat och annan dagverksamhet. I samma veva förklarar Annelie att ungefär hälften av barnen är hiv-smittade. Men inte heller det oroar hon sig för.

– Det är så världen ser ut. Jag får tänka att jag kanske kan ge dem något, säger hon och tillägger att hon känner sig trygg i sitt yrke efter att ha jobbat med det i 30 år.

Annelie kommer vara sjukvårdsansvarig och ska se till att barnen tar sina bromsmediciner.

Vi sitter i solskenet på Annelies balkong och ser ut över Norberg. Vårsolen bränner på armarna och Annelie börjar prata om värmen i Afrika. Även om hon ska långt söderut så är solen starkare där än hemma i Sverige.

– Jag har köpt solskydd för 500 kronor, säger hon med ett skratt.

Förutom att hon skaffat sig de vaccinationer som behövs och köpt andra nödvändigheter så har Annelie egentligen inte förberett sig så mycket.

– Jag har läst mycket om landet och deras historia.

Barnhemmet hon ska jobba på är helt nytt och de håller fortfarande på och kommer i ordning.

– I vanliga fall kommer man till något som redan är klart. Nu får jag vara med och bygga upp något, säger Annelie med ett leende.

Veckan innan hon åker har hon fyllt med allt roligt hon kan komma på. Men det är en jobbig sak kvar som måste göras, som Annelie har skjutit på så länge det går. Nämligen packningen.

– Jag har packångest om jag ska till Åland!, säger hon med ett skratt och drar fram lådan bredvid sängen som är fylld med kläder.

Den här gången är det ju inte bara kläder det handlar om. Hon ser till att packa allt möjligt som till exempel plåster, krämer, mediciner, myggnät och adaptor.

Även om hon är väldigt glad över att åka på den här resan så finns såklart saker som hon kommer sakna.

– Jag är orolig att jag ska längta hem och längta efter mina barn och barnbarn. Men det får jag ta, säger hon och tröstar sig samtidigt med att det bara är att ta fram datorn om saknaden blir för stor.

Extra jobbigt bli det att vara ifrån barnbarnen, speciellt med tanke på att hon precis blivit mormor igen till en liten flicka.

– Jag älskar ju de där ungarna. De är mitt liv!

Ångest. Annelie säger att hon får packångest bara av att åka tillÅland. Inför resan till Sydafrika har hon lagt sin packning i en låda innan hon bestämmer vad som ska med och vad som får stanna hemma.
Barnen. Här sjunger barnen på barnhemmet.

Mer läsning

Annons