Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kaino flydde från ett Finland i krig

Kaino Svensson vet hur det är att fly från krig. När hon var sju år skickades hon och hennes två småbröder ensamma till Sverige.

Annons
Livsöde i teaterform. När Kaino berättade för sin dotter Carina om flykten från Finland till Sverige, arbetade Carina med teater i Härnösand. Kainos erfarenheter blev till en teaterpjäs och spelades första gången 1989 och har spelats nästan årligen sedan dess på olika platser. Carina spelade själv Kaino i många år. Kaino har varit med på alla premiärer utom en. Foto: Veronica Bäcklin

På torsdagen och fredagen denna vecka sätts teaterpjäsen ”Kainos sång” upp i Norberg av Skottes musikteater, bland annat för skolelever. Fagersta-Posten hälsade på hos Kaino Svensson, personen som föreställningen baseras på.

– Kainos sång spelades för första gången 1989. Så det är många år nu, konstaterar Kaino när vi ses.

Det var när hon berättade sin historia för sin dotter Carina, som arbetade med teater, som föreställningen kom till. Och den är ännu aktuell. Kaino känner igen sig i flyktingarna som kommer till Sverige i dag.

– Jag vet hur det är att fly från krig. Och att inte kunna språket. När jag kom till Sverige kunde jag ingen svenska och när jag skickades tillbaka till Finland kunde jag inte finska längre.

– Vi måste ta hand om de som kommer hit, särskilt barnen. Inte vara rädda utan våga ta kontakt, tycker hon.

Kainos familj bodde i Karelen i Finland och när ryssarna kom 1939 blev de tvungna att fly. De återvände 1941, men bombningarna fortsatte och 1942 skickades Kaino ensam med sina två småbröder till Sverige med en adresslapp om halsen.

Kaino är glad att hon fått chans att berätta sin historia genom teatern. Om hur hon lovade sin mamma att ta hand om sina bröder. Om hur hon fick flytta mellan olika fosterhem och sedan skickades till Finland igen utan sina bröder för att gå i skolan, men fick fly igen.

– Jag förstår inte varför man inte väntade med att skicka tillbaka mig tills kriget var slut.

Över 70 000 barn skickades från Finland till Sverige under andra världskriget.

– Jag tycker inte att barn ska skickas iväg ensamma. Jag kände mig tryggare bland bombningarna med mamma än vad jag gjorde i Sverige utan henne.

Kainos erfarenheter har påverkat henne genom livet.

– Att vi fick flytta ofta har gjort att jag har separationsångest. Jag har svårt att säga adjö. Det har suttit i länge, det är ju över 70 år sedan nu.

Se också: TV - Kaino berättar om att vara krigsbarn

För att vara krigsbarn tycker Kaino själv att hon ändå klarat sig ganska bra.

– Jag känner mig lyckligt lottad ändå. Jag träffade en man och vågade bilda familj. Många andra krigsbarn har det gått dåligt för. Skilsmässor, alkoholism och självmord till exempel.

Maken Sune träffade Kaino när hon som 20-åring återvänt till Sverige för att jobba och studera på folkhögskola. Han var från Fagersta och fick jobb i Norberg som polis. Som yrke valde Kaino att arbeta inom skolkök.

– Jag har tänkt på det efteråt, efter att jag slutat jobba, på varför jag valde det yrket. Kanske hade det att göra med att vi skickades till Sverige, ett land som vi fick höra skulle ha massor av mat.

Många minnen. I fotoalbumen finns bilder på släkt, familj och barndomshemmet. Kaino har aldrig längtat tillbaka till Finland och tycker att hon haft ett bra liv i Sverige.
Bröllop. Att Kaino hamnade i Norberg har hon maken Sune att tacka för, som kom från Fagersta.
Hemma. Huset i förgrunden är en miniatyr av Kainos familjs hus hemma i Karelen. Huset står ännu kvar och 46 år efter att hon lämnat det åkte Kaino tillbaka för att se det. Hon blev vän med det ryska paret som då bodde i huset.

Mer läsning

Annons