Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nostalgi: Byggde egen ryggsäck för fjälltur

Friluftsliv har alltid varit viktigt för Bengt Stråhle som i många år var ledare inom Friluftsfrämjandet i Fagersta. Ryggsäcken, som han byggde själv inför en fjälltur på 1960-talet, har han fortfarande kvar.

Annons
Vandring. Tre ledare från Friluftsskolan i Fagersta tog i mitten av 1960-talet med sig cirka 15 mellanstadielever på en veckolång vandring från Grövelsjön till Töfsingdalen och tillbaka över Storvätteshågna.

I vanliga fall brukade Friluftsskolan inom Friluftsfrämjandet, som vände sig till mellanstadieelever, hålla till i trakterna runt Fagersta. Klubblokalen låg där Per Olsskolan finns i dag. Bengt Stråhle var en av ledarna, tillsammans med Henrik Johnsson, i början på 1960-talet. En sommar bestämde de sig för att göra en längre utflykt och ta med barnen på en fjällvandring vid Storvätteshågna.

– Om det var 1964 eller 1965 minns jag inte, men datum spikades till veckan efter skolavslutningen. Det är egentligen ganska tidigt men vi trodde nog att det skulle ha hunnit bli vår, berättar Bengt.

Det blev mer än vår, snarare sommar, med strålande sol hela veckan. Vandringen kunde inte ha blivit mycket bättre, tycker Bengt.

– Jag minns att smöret Flora precis hade kommit då, det skulle vara mjukt att bre direkt när man tog ut det ur kylen. Vi hade sagt till ungdomarna att ta med det eftersom vi trodde det skulle vara kallt. Men jag har nog aldrig haft så kladdiga påsar förut, det flöt, säger Bengt och skrattar.

Drygt 15 unga vandrare gick mellan Grövelsjön och Töfsingdalen och tillbaka över Storvätteshågna. Alla hade fått bygga sina ryggsäckar själva av läderband och bokträ innan avfärd.

– Alla hade inte ryggsäckar och vi ville inte att det skulle kosta för mycket.

Som modell användes ryggsäcken Ranger, som Torvald Wermelin beskrivit i sin bok ”Ute”.

– Den var suverän. Jag har använt ryggsäcken på flera vandringar efter det, säger Bengt och visar hur man spänner fast påsar med sin packning i ramen.

30-40 kilo kunde han bära.

– Det som var problemet förr med ryggsäckar tycker jag var att allt liksom hängde på baken. Men när det började komma lättare ryggsäckar med riktiga mesar började jag använda såna i stället.

Att Bengt började som ledare i Friluftsfrämjandet startade egentligen med skidåkning. Som tonåring hjälpte han till med underhåll av skidbackarna i Högbyn som Friluftsfrämjandet drev, och han halkade så småningom in på den så kallade gröna verksamheten i föreningen.

Att vara ledare var en rolig tid. Det blev två omgångar, först sådär sju, åtta år på 1960-talet, och senare igen när sönerna blivit stora nog att intressera sig för friluftsliv. Någon mer fjälltur med föreningen blev det inte, de längre vandringarna på sommaren gjordes oftast i Fagerstatrakten. Men privat har det blivit några.

– Friluftsliv har alltid varit ett intresse för mig. Även semestrarna handlade om det, som kanotturer med sönerna och frun och jag har vandrat i fjällen.

Paus. Bengt har många fina minnen från tiden som ledare. När fjällturen, som här tagit lite rast, gjordes var han i 25-årsåldern.
Håller än. Bengt har fortfarande kvar sin ryggsäck och har använt den på flera fjällturer.
Snö. Lite snöbollskrig hanns med på turen.

Mer läsning

Annons