Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nostalgi: Skidor och kälke populärt på lovet

Nästa vecka är det sportlov. FP har dykt ned i arkivet och tagit en titt på vinteraktiviteter och sportlov genom åren. Mer nostalgi går att få på hembygdsgården i Västanfors där det på lovet visas vinterleksaker från förr.

Annons
1971.

Skidor, skridskor och en och annan inomhusaktivitet om vädret inte är det bästa. Det finns mycket att göra för lediga barn på sportlovet. Sportlovet startade 1940 och började egentligen som ”kokslov”. Det var en kall vinter och ont om bränsle i landet, och skolorna stängdes när det var som kallast för att spara koks som eldades för uppvärmning. Senare har lovet kommit att handla om friluftsliv och sport, med aktiviteter från föreningar och kommuner.

Det finns också gott om exempel på vintersporter i FP:s arkiv. Men det var inte alla år som vädret var det bästa. Sportlovet 1971 verkar ha fått mycket slask där inomhusaktiviteter såsom bowling och bio lockade. Men hockey gick också bra, som synes på bilden ovan.

På Västanfors hembygdsgård kommer det under sportlovet att ställas ut skridskor, skidor och andra uteleksaker som barnen lekte med förr. Utställningen finns på utescenen från och med lördag till och med den 6 mars. Hembygdsvännerna Clary Pettersson och Kalle Sandqvist, båda 76 år, tog en titt på när utställningen förbereddes och mindes barndomens vinterlekar.

– Så här såg mina första skridskor ut, säger Clary och visar ett par som sattes på skorna med läderremmar.

– Och sådana här skidor hade jag, med bindningar som man stack skorna i. Fast de satt fast lite bättre så att man inte kunde lyfta hälen, förklarar Kalle.

Kalle är född i Hedenäset i Tornedalen och kom till Fagersta som elvaåring och Clary har växt upp i Riddarhyttan. När de får frågan om de hade någon favoritplats för lek under vintrarna som barn blir svaret nej.

– Det var inte riktigt så, utan man levde i det. Skulle man åka skridskor tog man dem på ryggen och åkte skidor dit. Det var inga planerade vinteraktiviteter, säger Clary och Kalle håller med.

Spark och skidor var för transport och det var mycket utelek, varje backe användes. Clary har fina minnen från när hon åkte kälke i en backe som startade på en kolbrygga nära Älgtorpet i Riddarhyttan. De de berättar att på 1960- och 70-talen fanns många isbanor i Fagersta som kommunen ordnat.

– De fanns inte på 50-talet. Då letade man upp minsta pöl med is att åka på, säger Kalle och avslöjar ett bus:

– En dumhet man gjorde var när man ville hem fort. Då fanns det stadsbussar i Fagersta som man kunde ta tag i baktill och tolka efter på skosulorna. Men om chauffören fick syn på en, då gällde det att springa fort.

Vill du veta vad som händer på sportlovet i nutid? Här kan du läsa om veckans aktiviteter: FP listar sportlovsaktiviteterna

1971. När vädret inte var det bästa i Fagersta, var ett alternativ att gå på bio. Det här gänget fick dock inte tag på biljetter till Tarzan utan fick vända i dörren.
1971. Bio är också en bra sportlovsaktivitet, om vädret inte är det bästa. De här barnen hade turen att få tag på biljetter till Tarzan och ser ut att gilla filmen.
1952. Krister Pihlblad var en av alla skidåkare i Fagersta 1952.
1971. I Norberg spelades det basket på lovet.
1996. Finska föreningen i Skinnskatteberg hade sportlovsaktiviteter 1996. Pia, Tiina och Sanna hjälpte till att sälja godis.
1971.
1966. Birgitta Lampinen och Monica Persson i andra respektive tredje klass åkte skidor på lovet 1966.
1966
1986
N. Clary Pettersson och Kalle Sandqvist minns vinterlekar från förr på hembygdsgårdens utställning.
Gamla skridskor visas bland mycket annat på utställningen på hembygdsgården i Västanfors.
Nu. Clary Pettersson och Kalle Sandqvist minns vinterlekar från förr på hembygdsgårdens utställning

Mer läsning

Annons