Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan väckte stort engagemang i Fagersta

För 100 år sedan engagerade sig föräldrar i Fagersta för att deras barn skulle få bättre skolutbildning. Det ledde till att Risbroskolan byggdes.

Annons
Nästan 100 år. Risbroskolan är ombyggd och moderniserad och används än i dag som högstadieskola.

Och i år fyller Brinellskolan 75 år. Skolbyggnaden blev kronan på verket i en utbildningssatsning som började redan för 180 år sedan i Västanfors.

Västanfors socken var tidigt ute med att ordna med undervisning. Redan 1833, flera år före de flesta andra orter i landet, startade den första fasta folkskolan, inrymd i Västanfors herrgård.

Det var brukspatron Salomon von Stockenström som bestämde sig för att finansiera undervisningen för att barn skulle få lära sig att läsa, skriva och räkna. Bergsmanssonen Zakris Flank utsågs till lärare och fick sin utbildning i Västerås. Han hade med sig en mängd studiematerial hem, som von Stockenström personligen stod för kostnaden för.

Skolgången var frivillig och om man nådde målen visade sig vid prostens regelbundna förhör, mestadels i katekesen.

1844 fick Västanfors sin första skolstyrelse som leddes av kyrkoherde Georg Fredric Seseman. Tre år senare anställdes den första utexaminerade läraren, C. J. Broberg från Uttersberg. Hans arvode blev förutom årslönen på 225 riksdaler även fri bostad i skolan, del i klockarens källare, enskild matbod och fähus, samt fri ved.

1853 stod det första riktiga skolhuset färdigt på Klockarberget, efter flera års diskussioner och trätor på sockenstämmorna om placeringen.

Intresset för skolgång var mycket stort i byarna runt Västanfors och trycket ökade på att ta emot alla som ville studera. Dessutom var det väldigt långt att gå till Västanfors för många barn ute i byarna. Det kunde ta timtal att pulsa i snön fram och tillbaka.

1865 krävde statens folkskoleinspektör att man byggde fler skolor i socknen. Problemet var den stora bristen på pengar. Det blev ännu en brukspatron som gick in och betalade. Den unge Christian Aspelin stod för en del av kostnaderna för skolhusen i Åvestbo, Hedkärra, Sundbo och Moren. Även Semla fick en egen skola.

Så småningom byggdes stora skolbyggnader i både Västanfors och Fagersta.

1913 slöt sig engagerade föräldrar samman och uppmanade socknens styrande att inrätta en skola för lite högre studier, ungefär som dagens högstadium. Fyra år senare startade Västanfors allmänna högre folkskola. Den var inrymd i en föreningslokal. 1922 stod den stora, fina Risbroskolan färdig att ta emot elever.

Men efter tio år räckte heller inte den till för att rymma alla kunskapstörstande ungdomar i det växande Västanfors. 1934 började man därför utreda möjligheterna att bygga en till skola, men kostnaden på 167 000 ansågs då för hög. Fem år senare beslutade dock kommunfullmäktige att anslå 346000 kronor till en ny skola. Den kallades kommunala mellanskolan och placerades nära Risbroskolan. 1940 stod den klar att användas.

Senare döptes skolan efter Fagerstas världsberömde stålforskare August Brinell.

I och med satsningen på Brinellskolan kunde socknens ungdomar ta realexamen, förutsatt att föräldrarna hade råd att låta barnen fortsätta studera i stället för att börja arbeta redan vid 14-15 års ålder.

De som inte studerade vidare kunde i stället börja jobba på bruket, där det oftast fanns anställning att få på den tiden.

I dag är alla byskolor borta. I stället finns Alfaskolan, Mariaskolan, Per Olsskolan, samt församlingens friskola – även den placerad på Klockarberget, liksom socknens första egna skolbyggnad.

Lärarkåren 1943. Läroverkets personal från vänster Stina Sturegård, Vanja Clason, Margareta Fjellström, Johannes Björzén, rektor Hugo Lundbäck, Artur Fröderberg, Gunnel Hansson, Kerstin Lindhé och Erik Svensson.

Mer läsning

Annons