Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stöd viktigt när livet blir tungt

Att det kan bli för mycket i livet, det vet Lill Karlsen. Vardagen fungerar igen efter år med utmattningssyndrom, men hon kämpar för att inte hamna där igen.

Annons
Stark. Att få stöd rätt stöd av vården är viktigt, tycker Lill Karlsen, som kämpat med utmattning efter att trauman från barndomen hunnit i fatt. Foto: Veronica Bäcklin

Jag möter Lill Karlsen på Skinnskattebergs bibliotek där hon jobbat sedan i höstas. Hon trivs bra. Tidigare har hon varit lärare i 20 år. Yrket saknar hon inte, men barnen och kollegorna. Som tur är kommer de in ibland så Lill får träffa dem.

– Men när man är utbränd påverkas minnet och koncentrationsförmågan, det går inte bra att vara lärare då, berättar Lill.

Det är en stund kvar tills biblioteket öppnar för dagen och med en kaffekopp framför sig berättar Lill om sina erfarenheter. Det var 2011 som hon började känna sig ständigt trött, aldrig hade någon inspiration och fick kämpa för att orka med vardagen. Hon skyllde på rökningen och slutade tvärt.

– Det var jättesvårt men jag tänkte att om andra klarar det så gör jag också det.

Men snart fungerade inte sömnen heller, det blev bara någon timme per natt i flera veckor. Något som kunde bero på hormonomställning när man slutar röka, fick hon höra. Promenader skulle hjälpa, så hon gick. Och gick.

– Men ingenting hjälpte. Till slut började jag gråta. Jag grät varje morgon, men jag fattade inte varför.

– Jag har aldrig tillåtit mig att gråta ut förut. Jag har tänkt att någon som gråter tycker synd om sig själv.

Lill sov dåligt i ett halvår, men ringde till slut läkare. Utmattningssyndrom konstaterades, liksom förstorad sköldkörtel. Hon insåg också att det fanns trauman i barndomen som inte bearbetats. En mamma som började missbruka alkohol efter att pappan gått bort. Lill hade inte förstått att hon påverkats så av uppväxten.

Men Lill kämpade på och det blev lite bättre. Hon började arbeta några timmar i veckan på skolan i Skinnskatteberg och trivdes bra. Arbetsuppgifterna utökades.

– Men jag sa ja för tidigt. Jag är en ambitiös person som vill lyckas och vara duktig. Typiskt va?

Till slut, efter närmare fyra år med mer och mer ansvar, blev det för mycket. Hon fick sömnsvårigheter, psoriasis, ont i magen och fick sjukskriva sig.

– Jag var rädd att folk skulle bli arga. Barnens föräldrar, rektorn, kollegor. Och jag är ingen stackare och ville inte bli behandlad så. Men ingen klandrade mig, det var jätteskönt, säger Lill, och berättar att hon fått stort stöd av sin man och sin läkare.

När intervjun går mot sitt slut är kaffet näst intill orört. Det är många känslor än och Lill får tänka sig för för att inte bli utmattad igen.

– Jag har lärt mig jättemycket om mig själv och om världen. Det tar tid att förstöra ett barn, då tar det tid att få förtroende för världen igen. Jag trodde inte jag var en person som blev utbränd. Men det hade pågått länge. Det är höga krav i samhället och många är så rädda för vad andra ska tycka. Men man får bryta ihop.

Läs också:

Firar 40 år som äkta makar

"Kommer känna mig som en vinnare"

Alexandra tar lastbilen till sommarlov och vuxenvärld

Arbete. Lill arbetar i dag på Skinnskattebergs bibliotek. Hon gillar att arbetet är socialt och att hon får träffa många människor.

Mer läsning

Annons