Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: När en vänskapsmatch blir politik

En bild på Twitter från en flygplats visar fem leende iranska tjejer som tittar in i kameran. 19 visum har blivit godkända. 19 personer som kommer skriva historia för första gången på europeisk mark. I damfotboll. I Sverige. År 2016.

Annons

De senaste dagarnas nyhetsrapportering kring vänskapsmatchen mellan Iran och Sverige har varit allt annat än de vanliga rubrikerna och vinklarna man vanligtvis ser inför en landskamp.

Larm från ambassadören i Teheran som inte hade fått några visumansökningar från det Iranska damlandslaget, med bara fyra dagar kvar till avspark. Bilder från Nya Ullevi där svenskorna värmde upp med förhoppningar om att det kommer bli match. Snabba breaking news-rubriker om att svenska fotbollförbundet jobbar febrilt med att fixa fram flygbiljetter.

Men när det nu börjar handla mer om politik än en vänskapsmatch, ska man inte lyfta dessa frågor?

När jag ringde Pia Sundhage i tisdags, som alla andra i Sveriges sportjournalistkår, fick jag några timmar senare ett sms till svars som löd: ”Svff säger att det blir match”. Ett kort sms i ett stort sorl av nyheter och pushar. Och persiska sajter och tidningar som skriver något helt annat. Att matchen är inställd.

Frågorna kring vad som egentligen pågår har varit många. Men den största frågan har varit varför det kvinnliga landslaget inte skulle få lämna Iran för att få spela match? Mittfältaren Caroline Seger i den svenska truppen sa följande till Sportbladet.

– Det är viktigt att matchen blir av. De ska få känna en frihet och acceptans att få komma hit och spela.

Ett möte mellan Sverige och Iran som blivit så mycket mer än en fotbollsmatch. Det hela har gått tillbaka till ruta ett. Det vill säga sportens grundvärderingar. Allas rätt att få spela fotboll. Eller vilken idrott det nu kan tänkas vara. Oavsett kön eller etnicitet.

En bild på Twitter från en flygplats visar fem leende iranska tjejer som tittar in i kameran. 19 visum har blivit godkända. 16 spelare och 3 ledare. 19 personer som kommer skriva historia. I damfotboll. I Sverige. År 2016.

En ojämn match eller inte. Den här matchen handlar om mer än det.

Iran har aldrig tidigare spelat fotboll på europeisk mark. Ett försök gjordes för tio år sedan när de skulle möta Tyskland i Berlin. En match som blåstes av med kort varsel.

Och självklart kan jag förstå förbundskapten Pia Sundhages situation. Hon vill hellre fokusera på matchen än att svara på alla frågor om visum, kvinnosynen i Iran och avgångstider för nästa flyg från Iran till Sverige. Men när det nu börjar handla mer om politik än en vänskapsmatch, ska man inte lyfta dessa frågor?

Den senaste vändan i denna stökiga rapportering kommer från fotbollssajten Svenska Fans, som skriver att Iran inte skickar seniorlaget, utan U19-laget. Enligt källan i artikeln på Svenska Fans hemsida vill inte Idrottsministeriet i Iran skicka seniordamerna, då matchen kommer bli ojämn om man möter OS-finalisterna Sverige.

En ojämn match eller inte. Den här vänskapsmatchen handlar om mer än det. Det handlar om att Irans damlandslag ska få komma till Sverige och spela fotboll. Som Caroline Seger säger. Frihet och acceptans.

Veronika Ljung-Nielsen

Mer läsning

Annons