Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Profilen som sliter med glädje

Upprörda föräldrar. Sena kvällar. Men framför allt en enorm glädje.
Här berättar Dennis Skult om livet som idrottsledare – och sin framtida dröm.

Annons
Dennis Skult har varit idrottsledare i tio år. Både i Västanfors IF och i Per-Ols IBF.

I tio år har 52-årige Dennis Skult varit ledare inom både Västanfors IF FK och Per-Ols IBF. Han drogs med genom att först hoppa på som hjälptränare åt sin då åttaåriga dotter som spelade fotboll i VIF. Sedan fortsatte det året efter med innebandyn i Per-Ols.

I dag är Dennis en av de mest aktiva tränarna i Fagersta. Han är med i tränarstaben i både VIF:s och Per-Ols a-lag. Även Per-Ols u-lag. Och dessutom VIF:s och Per-Ols flickor födda -00. Vem som helst förstår att hans hobby tar tid. Men Dennis resonerar annorlunda.

– Jag har aldrig tänkt i tid. Det är ett brinnande intresse och det är härligt att se när de lär sig. Det är kul när jag kan förmedla något, säger han och fortsätter:

– Tid har jag börjat tänka på lite mer nu. Ju äldre spelarna blir desto mer blir det av allt. Mer matcher och cuper.

På frågan hur många träningspass Dennis åker på i veckan får han fundera länge. Efter en sammanställning kommer han fram till att han har åtta pass – exklusive matcher på helgerna.

– Det här är det enda jag gör. Det tar mycket tid. Men det är samtidigt en tillfredsställelse. På samma sätt som någon går och tränar på ett gym åker jag iväg på träningar.

Nuförtiden är Dennis luttrad. Han har varit med så länge att han vet hur han ska handskas med problem. De problemen stavas ofta upprörda föräldrar, som inte tycker att deras barn får tillräckligt med speltid eller liknande.

Så, tror du att det du gör är uppskattat? – Det är lite blandat. Men i slutändan hoppas jag att det är uppskattat. Jag kan förstå föräldrar i vissa lägen. Deras barn tränar jättemycket. Men ibland tror jag att man som tränare nästan känner barnet bättre än dem (föräldrarna) gör när det gäller prestation. Jag vill bara anpassa en nivå som är bra för dem att utvecklas på. Självklart vill jag aldrig göra någon ledsen.

Är jobbet värt allt slit?– Ja, absolut. Jag har även en förstående fru hemma, annars skulle det nog inte fungera. Men det är ju inte bara att åka iväg och träna. Det är inte bara att släppa ut bollarna så tjejerna får springa omkring en timme. Jag kan sitta på min lunchrast och fundera. Det blir så många timmar som ingen annan tänker på att man lägger ner på det här. Jag kan ligga vaken en timme innan jag ska somna och tänka efter en match. Vad gjorde vi bra, vad gjorde vi dåligt?

Så trots all tid Dennis lägger på idrotten som ledare njuter han fortfarande av det. Han framhåller den glädje som han möter när han träffar spelarna. Och innebandyn ligger varmast om hjärtat. Därför har han drömmen klar för sig:

– I framtiden skulle jag vilja ta över att a-lag. Det är min sporre just nu.

Mer läsning

Annons