Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bottenbetyg för Fagerstas skolor

Fagersta är som skolkommun i Sveriges bottenskikt. Det visar en undersökning från Lärarförbundet. ”Det finns förklaringar”, säger Kickie Svensson, skolchef i Fagersta.

Annons
Rigmor Johansson Jernström är lärare på Risbroskolan och även engagerad inom Lärarförbundet. Lärare lokalt har i undersökningen svarat på frågor om hur kommunen är som avtalspart.

Först på plats 281 återfinns Fagersta i Lärarförbundets undersökning ”Bästa skolkommun” som offentliggjordes på tisdagen.

– Naturligtvis är det inget vi är stolta över. Men det finns lite förklaringar, säger Kickie Svensson. 

Resurser till undervisningen, lärartäthet och elevernas betyg – det är några av de 14 kriterier som poängsatts och som ligger till grund för rankingen. Just lärartätheten är ett område där Fagersta fått dåligt betyg.

– Den frågan jobbar vi fackligt för hela tiden. Vi strävar i grundskolan efter att ha 8,6 lärare per 100 elever, säger Rigmor Johansson Jernström, lärare på Risbroskolan och aktiv inom Lärarförbundet.

Kommunens samarbete med lärarna i avtalsfrågor är ett annat område med lågt betyg i Fagersta.

– Besluten tas för snabbt, vi hinner inte med. Men arbetsgivaren vet om det här och det finns ett bra samtalsklimat och vi jobbar med den här frågan, säger Rigmor Johansson Jernström.

Hon tycker att en av kommunpolitikernas viktigaste skolfrågor är att se över lärarlönerna.

– Nu har vi ett sifferlöst avtal, så här har politikerna en möjlighet att visa vad de tycker vi lärare är värda, säger Rigmor Johansson Jernström.

Det finns ett intensivt arbete med att förbättra skolan, menar Kickie Svensson.

En starkt bidragande orsak till den bristande lärartätheten, menar Kickie Svensson, är att så många elever kommit till kommunen den senaste tiden. Bara nu till höstterminen har elevantalet på Per Olsskolan ökat med 23 elever, varav 21 är utlandsfödda.

– Vi har inte kunnat hålla lärartätheten. Dessutom är det jättesvårt att rekrytera behöriga lärare, det är svårt att få dem till Fagersta, säger Kickie Svensson.

Hon poängterar att det finns kommuner som inte alls tagit in så många nyanlända som Fagersta gjort. Fagersta sjunker också i rankingen på grund av ett lågt betygssnitt.

– Vi har haft en enormt stor invandring. Många som kommer från Somalia har över huvud taget inte gått i skolan. Det är klart att det blir svårt när de inte kan språket och heller inte har skolbakgrund, säger Kickie Svensson.

En nyanställd matematikutvecklare och en läs- och skrivutvecklare som båda verkar i hela kommunen. Det är två exempel på åtgärder från kommunen för att göra skolorna bättre. Kickie Svensson ser också just nu över i vilken grad lärartätheten behöver ökas.

Därtill är en samordnare tillsatt som bland annat ska kartlägga de nyanlända eleverna för att deras undervisning ska hamna på rätt nivå direkt.

– Vi önskar även att svenska elever når ett bättre resultat. Lärarna och skolledarna sliter och gör ett jättejobb, säger Kickie Svensson.

Stig Henriksson (V), 59 år, Fagersta: – Vi vill fortsätta satsa på skolan med förstalärare, kunskapslyft och att bevara lärartätheten. Skolan är en av de viktigaste frågorna för framtiden. Vi tittar på extrasatsningar med fortbildning och för att nyanlända ska komma in i skolan. Samtidigt lever vi i Fagersta med vår historia, den viktigaste kopplingen för bra resultat i skolan är den till föräldrars utbildningsbakgrund och den kan vi inte ändra på.
Marino Wallsten (S), 38 år, Fagersta: – Vi har ett stort bekymmer och det är att säkra rekryteringen av de tio lärare som går i pension snart. I övrigt är det också att säkra upp tiden för lärare – det går för mycket tid till annat men lärarna måste ägna tiden åt det pedagogiska arbetet; vi behöver fler lärarassistenter. Sedan måste vi också satsa dels på att bli bättre på att ge eleverna det stöd de behöver genom att tillföra resurser och dels en bättre beredskap för nyanlända elever.
Anita Lilja-Stenholm (FP), 68 år, Fagersta: – Vi vill se tidiga insatser. Satsa på lågstadiet. Ju tidigare språkinsatser, desto bättre går det senare i skolan. Man måste satsa resurser på speciallärare. Det är oerhört viktigt för att, tillsammans med mindre klasser, möta varje barn individuellt. Det behöver omprioriteras mer resurser till skolan. Om skolan skulle förstatligas, så skulle alla få lika mycket. Nu är det som ett postkodlotteri.
Jan Johansson (M), 68 år,  Ombenning: – Vi vill ha fastare normer, tydligt ledarskap och kunskap, pedagogik och betyg som viktiga parametrar. Betygen ska inte vara som krav utan som avstämning. Vi vill se fler lärarledda lektioner. @Enkät svar:Vi måste inse att lärarna är det viktigaste för att eleverna ska nå målen. Vi vill även se fler legitimerade lärare och minska lärarnas administrativa jobb. Har vi 20 procent som inte klarar målen i gymnasiet så är det något tokigt.
Victoria Turunen (SD),  36 år, Fagersta: – Vi vill höja lärarstatusen, med att höja lönen med 1 200 kronor i månaden för att locka fler lärare till Fagersta. Vi vill ha fler specialpedagoger och elevassistenter. Vi vill även fria upp avtalet med Migrationsverket. Det höga flyktingtrycket ger sämre resultat. Vi får fullkomligt obildade flyktingar som inte kan läsa och skriva. Det ska inte ske på bekostnad av de elever som redan finns etablerade här.

Fokus på kommunens ansvar

Lärarförbundet utser årligen landets bästa skolkommun. I år kommer Vellinge i Skåne främst. Fagersta hamnar alltså inte förrän på plats 281. Skinnskatteberg återfinns som nummer 215 och Norberg som 249.

Med undersökningen vill Lärarförbundet rikta fokus mot kommunernas ansvar, eftersom de är huvudman för skolan och alltså har ansvar för dess resultat och kvalitet.

Mer läsning

Annons