Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chef på arbetsförmedlingen ville veta om anställda ”pratat med media” – JK lägger ner undersökningen

Sektionschefen på Arbetsförmedlingen i norra Västmanland mejlade de anställda och frågade om de "talat med media", ett brott mot det grundlagsstadgade efterforskningsförbudet. Men Justitiekanslern lägger ner förundersökningen, brottet ska ha berott på "slarv och bristande kunskaper".

Annons

När SVT:s Uppdrag granskning i våras gjorde en granskning av förhållandena kring asylboendet Norrbygården blandades Arbetsförmedlingen i Fagersta in. I programmet skulle myndighetens generaldirektör intervjuas, och i förberedande syfte skickades ett mejl till chefen för kontoren i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. I mejlet stod bland annat följande:

Inför intervjun behöver vi veta om de har intervjuat någon på kontoret i Fagersta (alltså i egenskap av att representera kontoret. Vad folk har sagt privat har vi inget med att göra)? I så fall vad handlade det om?

Meningarna inom parentes är väldigt viktiga. Rätten att i hemlighet tala med medier är grundlagsskyddad, och det är också förbjudet för en myndighet att undersöka vad de anställda sagt till medier. Men när huvudkontorets helt lagliga fråga skulle vidarebefordras till de anställda gick något snett.

Läs också: Chef på Arbetsförmedlingen bröt mot meddelarfriheten

Sektionschefen på kontoret i norra Västmanland nämnde inte de förbehåll som huvudkontoret nämnt i sitt mejl. Istället löd rubriken "Talat med media?" och i mejlet fanns även meningen "Vi önskar veta om någon talat med pressen senaste månaden och vad gällde det?". Där fanns inga reservationer för att frågan bara gällde de officiella kontakter som avsetts med det första mejlet. För detta övertramp fick chefen en varning. Men ärendet gick även vidare till Justitiekanslern, som har i uppgift att utreda såna här brott.

Läs också: Chef som ville veta källor anmäls

Enligt Justitiekanslern står det klart att mejlet "objektivt sett innebär ett brott mot tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens förbud mot efterforskning av meddelare." Men ändå beslutar myndigheten att lägga ner förundersökningen. För att någon ska fällas för brottet krävs nämligen att den ansvarige haft uppsåt. Enligt chefen har hans syfte bara varit att vidarebefordra den ursprungliga frågan om officiella kontakter, en förklaring som Justitiekanslern tror på.

Justitiekanslern skriver i sitt beslut att mejlets utformning "tycks av allt att döma bero på slarv och bristande kunskaper", och att inget brott därför begåtts.

Mer läsning

Annons