Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De vill bredda bilden av skolan

Det som är bra i skolan hamnar ofta i skuggan av kritiken, enligt lärare på Risbroskolan.

Annons
Oavsett om kunskaperna varierar så gäller det att nå alla elever, menar Christina Johansson, svensklärare på Risbroskolan.

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har gått kraftigt nedåt, enligt förra årets Pisa-rapport. Skolan har också under året varit ett hett ämne och väljarna utsåg den till valets viktigaste fråga.

Det talas för lite om det som är bra i skolan, menar Tina Ratcovich, matematiklärare på Risbroskolan.

– Det pratas för negativt om skolan. Jag har varit lärare i två andra kommuner, och när jag flyttade hit märkte jag att det finns en vilja hos lärare, skolledning och kommun att utveckla lärandet. Det är det bästa i Fagersta, säger hon och fortsätter:

– Det klart att man ska belysa problemen, och vi ska inte sopa under mattan att skolans och lärarnas status sjunker. Men ska vi få hit de bästa lärarna måste vi höja lönen och yrkets status.

En av skolans stora utmaningar är att anpassa undervisningsnivån, inte minst när elevernas kunskaper varierar stort, menar Christina Johansson, svensklärare på Risbroskolan.

– Man måste nå alla. Men om vissa är på väldigt låg nivå och vissa på gymnasienivå, så blir det svårare. Så var det förra året i en engelskaklass jag hade. Det blir olika planeringar, flera efterarbeten och flera rättningar, säger hon och fortsätter:

– Vi har många nyanlända elever, och det kan bli en otrolig nivåskillnad. Det är så klart inte deras fel, men skillnaderna blir tydliga. Man får strukturera upp och utgå från den verkligheten.

Isolde Luján går i 8 C på Risbro. Hon tycker att alla får chansen att jobba i sin egen takt men att hon, som har lätt för sig i skolan, ibland får sitta och vänta på hjälp.

– Ja, det händer. Det är nog svårt men man kanske kunde göra så att de som har lättare för sig kan få köra på ännu mer, så att de sporras och får nya utmaningar.

Den allmänna bilden av försämrade resultat bidrar till den negativa bilden av dagens skola, menar Bjarne Engström, svensklärare på Risbroskolan.

– Vi har ju haft låga resultat, men vi måste se till de förutsättningar vi har. Kritiken kommer från allmänheten, föräldrar, politiken och i media. Det är för lite förståelse sett till den stora andel nyanlända vi har, säger han.

Situationen är inte rättvis för vare sig eleverna eller lärarna, menar Bjarne Engström.

– Vissa av våra elever kanske inte ens kan läsa. Vi bakbinds av systemet, kravet finns att alla ska nå alla målen. Det går inte, och ibland känns det hopplöst, säger han och fortsätter:

– Hur ska jag på tre år hinna reparera, när det kan finnas så stora brister och luckor i deras tidigare skolgång? Det är orättvist mot ungarna också, säger han.

Allas utveckling i fokus

Alla barn och elever ska få den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling, enligt skollagen.

Lagen säger också att barn och elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Skolan ska även erbjuda de elever som har lätt att nå de lägsta kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Elever i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt, även efter vårterminen i årskurs nio, att slutföra utbildningen under ytterligare två år. Rätten gäller för elever som inte nått de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform.

Källa

: riksdagen.se

Mer läsning

Annons