Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det behövs mer resurser i skolan"

Tidskrävande uppgifter ökar arbetsbördan för lärare.

Annons
Christina Johansson, svensklärare på Risbroskolan, skulle gärna öka tiden att planera sina lektioner. ”Eleverna känner av om det inte är planerat ordentlig”, säger hon.

Hur mycket tid de olika arbetsmomenten tar varierar över tid, berättar Tina Ratcovich, matematiklärare på Risbroskolan.

– När det är hektiskt får man ha med sig att det blir lugnare längre fram. Man får planera, annars kan det så klart kännas stressigt.

Tina Ratcovich lägger 18-19 timmar i veckan på lektionstid. Det ihop med planering och utvärdering, mentorskap och att skriva omdömen utgör cirka 35 arbetstimmar. Hon har även tio timmars förtroendetid, som bland annat går till att ha kontakt med föräldrar.

Men det är också mycket annat som tar tid i anspråk, berättar Tina Ratcovich.

– Det kan vara att en elev säger att den har råkat glömma sin nyckel eller böjt den i skåplåset. Sådant får jag ofta fixa. Då blir det ”vad ska vi göra, vem ska vi ringa”.

Hur en lärare kan fullfölja sitt uppdrag, och på så sätt göra det bästa för eleverna, handlar om tidsfördelning och om resurser, berättar Christina Johansson, lärare i svenska på Risbroskolan.

– En extra lärare i klassen vore bra. Tänk vad mycket jag skulle kunna göra då, att ge extra stöd till de som både har lättare och svårare för sig, säger hon och fortsätter:

– Jag skulle gärna gå ner från 18, 19 till 16 timmars undervisning. Det ger mer tid till förberedning. Annars kanske man inte får med alla elever på tåget, för att lektionen inte blir intressant.

Även Tina Ratcovich vill ha mer tid till lektionsplanering – och efterarbetet.

– Så man får tid att tänka på ”vad gjorde vi, vad hann vi och vad ska vi göra till nästa gång”, säger hon.

Mer tid för utvärdering och analys är det viktigaste för att höja skolans kvalitet, menar Helene Blomgren, rektor på Risbroskolan.

– Den tiden har minskat i takt med att uppdraget förändrats. Därför tar vi nu krafttag för att se på hur vi kan förbättra situationen, vad som ska ingå i uppdraget och vad som kan avlastas.

– Med mer administrativ personal kan vi också få fler lärare per elev, säger hon.

Av det som ingår i jobbet skulle Tina Ratcovich helst vilja ta bort mentorskapet, att vara klassföreståndare.

– Det kan ta jättemycket tid, till exempel att ringa föräldrar, om en elev är hemma eller om något annat inte fungerar. Mentorn behöver inte vara en lärare, det kan vara en beteendevetare som löser exempelvis ledighetsansökningar och konflikter. Goda relationer kan man bygga i klassrummet.

Christina Johansson betonar att hon älskar sitt yrke, men tillägger samtidigt:

– Ibland känner jag att jag får svårt att uppfylla mitt uppdrag, eftersom det blir tuffare att hinna allt. Då kan jag känna mig frustrerad. Det är en verklighet, skolan behöver mer resurser.

Hans Granlund (V) är ordförande i utbildnings- och fritidsnämnden i Fagersta.

– Det viktigaste är att avlasta lärarna, så att de mer får vara just lärare. Så givetvis behöver skolan resurser för att genomföra det. Det är den stora biten framöver, säger han och fortsätter:

– På fullmäktige i slutet av november var förslaget upp om 1,6 miljoner kronor just för det. Det antogs ju inte, men jag är säker på att förslaget kommer komma upp igen.

Men mer pengar är inte allt, menar Hans Granlund.

– Det är viktigt men man måste också fråga sig var vi ska sätta in resurserna i sådana fall? Hittills tycker jag att skolan har fått de resurser man har frågat efter.

Fler lärare är inte enda sättet att avlasta arbetsbördan, menar Hans Granlund.

– Vi måste titta på andra grupper också, som mer administrativ personal på högstadiet. På det sättet kan vi få fler lärare på varje elev, säger han och fortsätter:

– Behovet av mer tid för extra stöd till elever med andra språkbehov har accelererat de senaste åren.

Mer läsning

Annons