Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En trädstam – två färger

Kan du gissa vad färgskiftningen i trädet beror på? Forskaren har svaret.

Annons
Forskaren Joakim Strengbom förklarar varför stammen har två olika färger.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver sju forskningsprojekt i brandområdet. Docent Joachim Strengbom är inblandad i flera av dem. Fagersta-Posten följde med på en miniexkursion i brandområdet strax bakom Västervåla kyrka.

Lista: Här är brandforskningen

Vi befinner oss i ett stenlandskap. Joachim Strengbom skrapar i det tunna organiska jordlager som finns kvar av marken. Forskningsprojektet, som ska mäta hur mycket koldioxid som frigjorts under branden, går rent praktiskt till så att man mäter tjockleken på det kvarvarande jordlagret i ett rutnät med 300 meter mellan varje provyta.

– Varje provyta har en radie om 10 meter och i varje yta har vi med tumstock mätt tjockleken på kvarvarande jordlager vid 40 punkter.

Eftersom forskarna inte vet exakt hur marken i området såg ut innan har de jämfört resultaten från mätningarna med data från riksskogstaxeringen, ett slags standardmått.

Redan nu, när forskningens första fas är sammanställd, har de kommit fram till att branden konsumerade nästan allt organiskt material och suddade ut det mesta av den variation som fanns innan branden.

– Det finns generellt väldigt lite organiskt material kvar. På vissa ställen har branden konsumerat uppåt en meter torv, men det vanliga är att 20-30 centimeter av markytan har brunnit.

TV: Här forskas det i brandområdet

Ett annat, överraskande, resultat är att hur mycket organiskt material som konsumerats (och där med koldioxid som frigjorts) inte verkar kunna förklaras av vilka förhållanden som rådde innan branden.

Vi förflyttar oss till en annan typ av mark, täckt av grön mossa och sotsvarta stammar samt stubbar som reser sig upp. Här är tydligt hur djup marken varit innan. Joachim pekar på ett träd där en tydlig färgskiftning syns mellan bränd och ljusare bark.

– Hit upp gick marken förut.

Resultaten av hur mycket mark som brunnit räknas om till hur mycket koldioxid som frigjorts.

Varför är detta intressant att veta?

– Bränder är en viktig källa för koldioxid. I och med att klimatet blir varmare får vi fler skogsbränder. I nuläget finns ganska höftade siffror på hur mycket koldioxid som frigörs vid skogsbrand. Resultaten av detta kan ge ett bättre underlag för den nationella koldioxidbudgeten.

Skogsbranden var en stor tragedi, men som oftast för det även något gott med sig. Tanken med forskningen är att lägga grunden för något som går att följa upp i framtiden.

– Jag har världens bästa jobb, varje gång jag är ute på fältet lär jag mig något nytt, säger Joachim.

Läs mer: Smått med storskalig betydelse

Mer läsning

Annons