Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fagersta – staden som fick en för stor kostym

Följ med på en historievandring genom våra tre kommuner i norra Västmanland i en serie i fem delar. I sjätte och sista delen fokuserar vi på nutid och framtid.

Annons
50-tal. Fagersta bruks kontor med då befintlig svandamm.

Från stångjärnshammaren till ett blomstrande bruk under några årtionden till successiv nedmontering. Brukets historia är Fagerstas historia.

Läs första delen: Hammaren som anlade Fagersta 

Fyra herrar, som alla arbetat på bruket, i olika tider och på olika nivåer. Hos dem, som nu ägnar sig åt Bruksmuseet, finns stora delar av Fagerstas historia – här får ni några smakprov från det som formade dagens Fagersta.

– Att tala om Fagerstas historia utan att tala om bruket, det går inte, säger Lennart Andreasson.

Per Hellström är snart 95 år och kom till Fagersta i januari 1940 från Näs bruk.

– Det var stort behov av vikarier eftersom många var inkallade under kriget och stor efterfrågan på produkter som vi tillverkade. Som tråd till taggtråd och granater.

Efter några månader började Per Hellström på hårdmetallavdelningen, en mycket hemlig avdelning som även var inblandad i en spionhärva under denna tid.

– Man ville behålla hemligheten kring hårdmetalltillverkningen. En person lämnade uppgifter till Sovjet och åkte fast för det. Men det blev ju samtidigt en framgång för företaget.

Spionhärvan gjorde att Fagersta bruk fick i uppgift att bygga en hårdmetallfabrik i Ryssland.

Under kriget blomstrade bruket och det var även då som de första kvinnorna började arbeta i produktionen.

1 januari 1944 slogs Västanfors municipalsamhälle ihop med Fagersta och staden bildades.

Per Hellström vittnar om nöjeslivet i Folkets hus om vintrarna och i Parken på somrarna.

– Det var trångt och varmt, alla var där. Även idrottsföreningarna var aktiva under den här tiden, det var mycket fältsporter under kriget.

I övrigt kretsade allt kring bruket, som höll i både brandskyddet och vattenfrågan samt service över huvudtaget.

– Jag trivdes mycket bra i Fagersta. Det var inte svårt att trivas här.

Tiden under andra världskriget beskrivs som guldåldern för bruket och även under 50- och 60-talen gick det bra. Bruket hade god kontakt med kommunen och eftersom framtiden såg ljus ut satsades det mot att Fagersta skulle bli en större stad. Sekelskiftesbostäder revs och nyare bostäder uppfördes, ändå var bostadsbristen påtaglig. Så man byggde ännu mer.

Sen kom stålkrisen i början av 70-talet.

– Men vi var väl rustade för detta ändå, menar Per Hellström

Exempelvis hade Stålverk II satts i drift från 1970. Men i efterhand har det beskrivits som att Fagersta under denna tid fick en lite för stor kostym.

Vid den här tiden sökte man febrilt efter ingenjörer och på så vis kom Lennart Andreasson till Fagersta från Surahammar. Efter några år fick han ta över ansvaret för produktionen på Stålverk II.

Tiden från 1976 och in i 80-talet omfattades av strukturrationaliseringar. Lennart minns särskilt ett möte. Den ökade konkurrensen gjorde att målet var att öka produktiviteten i Stålverks II från 13 ton/timme till 20.

– Reaktionerna var ju ”det kan du glömma”. Men när det fick sjunka in lite fanns många idéer och tankar om hur vi kunde göra. Så till slut fick vi alla med oss.

Läs mer: Månaderna som lade grund för framtiden

Göran Råberg är den enda i sällskapet som fortfarande arbetar kvar på det som en gång var Fagersta Bruks AB.

– Jag tillhör dem som har sitt arbete som hobby. Det innebär så mycket frihet, säger han och tillägger att han inte varit sjukskriven sedan 1987 talar för det.

Framtidsandan från slutet av 60-talet rann ut i sanden i och med att bruket minskade och 1984 upphörde Fagersta AB. Mycket av utvecklingen berodde på konjunkturernas gång och hur ägarna reagerade.

– Jag tror att de släppte kolstålet för sent. Man borde tidigare gått in för specialstål, tror Peter Nyblom.

– Man kände till slut att det var liksom ingen som höll på oss längre, säger Per Hellström som gick i pension årsskiftet 83-84.

Från vänster: Göran Råberg, Peter Nyblom och Lennart Andreasson.
Per Hellström flyttade till Fagersta på 1940-talet för att arbeta på bruket. Han har varit med vid många avgörande ögonblick för bruket och Fagersta.

Fagersta och brukets historia i urval

1873: Fagersta Bruks AB bildas.

1900: Företaget deltar i världsutställningen i Paris.

1922: Depressionsår, rekonstruktion av företaget gör att bruket hamnar i statens händer.

1927: Koncernbildning: bruken i Fagersta, Långshyttan, Horndal och Österby går samman, två år senare ansluter Forsbacka.

1944: Fagersta och Västanfors går samman och blir stad och övertar då uppgifter som skolväsende, hälso- och sjukvård, brandförsvar samt övrig infrastruktur från bruket.

1945-49: Stålverk I samt rörverket byggs.

50- 60-talen: Bruket blomstrar och Fagersta förbereder sig på att bli en större stad. Det byggs många nya bostäder och sekelskifteshus rivs.

1970-talet: Nedåtgående konjunktur leder till stålkris i hela västvärlden. Fagersta påverkas och företagsdoktorn Ulf af Trolle strukturerar om företaget.

1970-72: Stålverk II byggs.

1971: Företaget ändrar namn till Fagersta AB.

1974: Seco Tools bildas.

1984: Fagersta AB upphör och Fagersta Stainless samt AST bildas.

1985: Stålverk II läggs ner efter att hyttan och nästan hela Stålverk I avvecklats.

Mer läsning

Annons