Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förbundschef och rektor: "Vi ger bra stöd till elever i behov av särskilt stöd"

Fagersta-Posten har nyligen skrivit om elevstödet på Brinellskolan i Fagersta. Kommer bara eleverna till skolan så kan vi hjälpa dem utifrån deras behov, menar förbundschef, rektor och samordnare på NVU, Norra Västmanlands Utbildningsförbund.

Annons

Henrik Junno, rektor, Mats Berglund, förbundschef samt Magnus Dahlberg, samordnare, ansvarig för introduktionsprogrammet och ansvarig för kommunalt aktivitetsansvar tycker det är viktigt att tala om vilket stöd personalen på skolan kan ge elever i behov av särskilt stöd och stöden är många och finns i olika individuella lösningar eftersom alla elever är unika, menar de.

Henrik Junno, rektor, Mats Berglund, förbundschef  samt Magnus Dahlberg, samordnare vill berätta om vilka stöd NVU kan ge till elever med särskilda behov.

På skolan finns elevhälsan med skolläkare, skolsköterskor, skolkurator, skolpsykolog, specialpedagoger och speciallärare. Skolan har även elevassistenter som inte är behöriga lärare. Elevhälsan träffas varje vecka för möte med rapportering från lärare för att se hur det går i klassrummet.

Innan en elev börjar på NVU får skolan en överlämning från grundskolan.

– Där får vi och elevhälsan bland annat veta vad de anser vad eleven behöver för stöd för att klara sina studier när de kommer hit och vad de har haft tidigare så att vi kan förbereda oss. Det mötet sker före skolstart, säger Mats Berglund.

Läs mer: Förälder: NVU sviker de unga

Han redogör olika steg för hur det kan se ut för en elev på skolan. När en elev börjar på program på NVU och läraren märker att eleven har svårt att förstå gör läraren en anpassning av sin undervisning och lägger om den för att den bättre ska passa eleven. Det är en anpassning som inte rektorn känner till utan bara läraren.

I nästa steg kopplas elevvårdsteamet och rektorn in. Då kan anpassningar göras direkt i klassrummet, det kan vara allt från digitala hjälpmedel till specialpedagogisk eller psykologisk utredning.

– Specialpedagoger kan observera i klassrummen och till exempel direkt se att en elev inte hör bra och sitter för långt ifrån läraren. Om en elev mår dåligt kan en skolpsykolog göra en utredning. Det kan vara utredningar som visar allt från dyslexi till adhd och utifrån vad utredningen visar kan rektor fatta beslut eller inte ta beslut om insatser. Det sker alltid en anpassning utifrån elevens individuella behov, alla är olika, säger Henrik Junno.

Läs mer: Skolinspektionen: NVU kan inte skylla på resursbrist

– Det är viktigt att eleven är här, kommer till skolan så att vi får prata med eleven och att eleven är delaktig i processen. Kan vi inte ha en diskussion med eleven, då är det svårt att genomföra en planering och anpassning, säger Henrik Junno.

Det tredje steget i det särskilda stödet till en elev som inte riskerar att nå målen i en kurs är att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med förälder och elev. Det kan vara en timmes extra stöd efter dagen eller att man hämtar eleven från hemmet om eleven inte tar sig till skolan.

Om inte något av ovanstående skulle hjälpa finns Introduktionsprogrammet för elever som inte har grundskolebehörighet eller via Navigator en verksamhet där NVU har hjälp av socialtjänsten där elever upp till 24 år som inte är inskrivna på gymnasiet får stöd. En stor del av tiden läser eleverna på praktik eller läser in ämnen så att de kan gå nationellt program.

Läs mera: Ordförande: Stor ekonomisk röra på NVU

– NVU har rätt lyckade resultat, förra året var det cirka fem personer som hoppade av gymnasiet helt och inte gjorde någonting. Det är en låg siffra om vi tänker på att det är alla tre kommuner. Vi hittade andra former där eleverna kanske inte går hos oss utan de hittade en annan skolform, eller valt annat program någon annanstans. Kommer de hit har vi en lösning för alla, det kanske det inte blir gymnasieskolan. Det blir en lösning i alla fall, säger Magnus Dahlberg.

Mer läsning

Annons