Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här finns framtidens jobb

Det finns ont om jobb för matroser och vaktmästare. Förskollärare och specialpedagoger har desto lättare att hitta arbete.

Annons
Framtida arbetare. Lina Hellström, Elise Skullerud, Matilda Nilsson och Edina Zornic är elever på barn- och fritidsprogrammet i Fagersta. Efter avslutad utbildning är de barnskötare. Att finna jobb i framtiden kommer bli lättare för dem om de väljer att läsa vidare till exempelvis förskollärare eller lärare

Norra länet. En analys som Arbetsförmedlingen gjort, visar att jobbutsikterna ser goda ut i år för erfarna och utbildade ute i landet. Men de som saknar gymnasiekompetens får fortsatt svårt att finna arbete.

För elever på Brinellskolans barn- och fritidsprogram finns goda jobbchanser för dem som väljer att läsa vidare efter studenten till exempelvis förskollärare eller specialpedagoger.

Barnskötare är däremot liksom matroser, journalister, vårdbiträden, vaktmästare, lagerarbetare, fordonsmontörer och städare, ett av de jobb det råder störst överskott på arbetskraft nu. Men det är inte omöjligt att hitta jobb som barnskötare.

– Flera elever har fått goda vitsord från sina praktikplatser och flera har fått jobb, någon hade jobb innan den slutat utbildningen förra året, säger Gunnar Mattson, yrkeslärare på Brinellskolans barn- och fritidsprogram.

15 procent av utbildningen består av praktik.

– Det är roligt att jobba med barn. Det är kul att se när de utvecklas, säger Lina Hellström som läser sista året på barn- och fritidsprogrammet.

Matilda Nilsson, som länge tränat barn i gymnastikföreningen, läser andra året på utbildningen och trivs bra.

– Man växer mer i sig själv och vågar ta ansvar, säger hon.

Edina Zornic läser tredje året på barn- och fritidsprogrammet och siktar in sig på att bli förskollärare eller lågstadielärare så småningom, hon har inte bestämt sig ännu.

– Förskollärare och lärare är framtidsyrken för tillfället, säger Gunnar Mattson.

Elise Kullerud, som också läser tredje året, vill gärna bli polis och tror det är en fördel att läsa på barn- och fritidsprogrammet.

– Man lär sig mycket om sig själv och om människor. Det känns bra säger hon.

Lena Bergsten är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och håller med.

– Man märker att eleverna får en ny syn sig själva när man träffar dem i en annan miljö ute på praktik, säger Lena Bergsten.

Linjen har två inriktningar, en mot pedagogiskt arbete och en mot socialt arbete, den senare är helt ny.

Norra länsdelen är inte helt olika riket när det gäller läget på arbetsmarknaden.

– Lokalt ser vi en brist inom vården. Det eftersöks sjuksköterskor. Det eftersöks lärare också. När det gäller lärarbiten, så är det brist på utbildade lärare, säger Maria Andersson, sektionschef på Arbetsförmedlingen i Fagersta.

Elise Kullerud gruvar sig inte särskilt över att det som ung kan vara svårt att slå sig in på arbetsmarknaden efter studenten.

– Man tänker en del på det. Men det är ändå kul att gå ut skolan och försöka hitta jobb, säger hon.

Förskollärare, läkare och ingenjörer är eftertraktade

Störst brist på arbetskraft i landet kommande år finns inom dessa yrken:

Datayrken som kräver högskoleutbildning.

Ingenjörer/tekniker inom gruvteknik.

Läkare.

Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård.

Övriga specialistutbildade sjuksköterskor.

Civilingenjörer med olika inriktningar.

Kockar med gott renommé eller specialistkunskap.

Förskollärare.

Specialpedagoger.

Gymnasielärare i yrkesämnen.

Byggnadsplåtslagare.

Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker.

Lastbilsmekaniker.

Här väntas det bli brist på arbetskraft på fem till tio års sikt:

Teknikyrken.

Datayrken.

Läkare.

Specialistutbildade sköterskor.

Undersköterskor.

Receptarier.

Tandvårdsyrken.

Flera läraryrken.

Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete.

Flertal byggyrken.

Källa: Arbetsförmedlingen

Mer läsning

Annons