Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lista: Här är brandforskningen

Mosippan, svampsorter och dagfjärilar. Det forskas på mycket i brandområdet. 

Annons
Inventering av dagfjärilar, länsstyrelsen naturvårdsenheten. Dagfjärilsfaunan följs inom hela brandområdet via både punktinventeringar och en standardrutt.Syftet är att punkterna ska inventeras varje år framöver för att se hur fjärilsfaunan utvecklas vart efter skogen växer upp igen. På så sätt kan man se vad branden hade för effekt på fjärilsfaunan och hur den återetablerar sig.Projektet startades 2015.

Forskningsprojekten bedrivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt lokala djur- och naturföreningar.

Återetablering av mosippa, länsstyrelsen, naturvårdsenheten. Syftet är att försöka sprida mosippan till nya områden. då den i nuläget är begränsad i sin utbredning i länet.Med hjälp av frön från Salboheds skidbacke görs ett försök att återetablera mosippa. Inom tre olika områden, i södra, västra och norra delen av naturreservatet bedrivs frösådd.Mosippan tar lång tid på sig så än har projektet inte sett något resultat.
Vilka är de kortsiktiga respektive långsiktiga förändringarna på vattenmiljön efter skogsbrand? SLU Syftet med studien är att se hur skogsbrand påverkar vattenmiljön på lång och kort sikt. Utländska studier visar på att skogsbränder kan ha en stor påverkan på vattenmiljöer.Undersökningarna genomförs i Hälleskogsbrännan genom standardiserade metoder i cirka 50 vattendrag, från små diken i torvmark till större bäckar.
Hur fort återhämtar sig vegetationen efter skogsbrand? SLU. Undersökningen syftar till att studera hur fort det går för vegetationen, markorganismer och ekosystemtjänster att återhämta sig efter skogsbrand. Provtagning sker i permanentmarkerade ytor på 30 ställen i Hällskogsbrännans norra del.Projektet inleddes 2015 och beräknas pågå till år 2020.Bilden: en tall som börjat växa i brandområdet.
Vilka trädsvampar kan kopplas till större märgborre? SLU. Studien har ett tredelat syfte: 1. Vilka svampar har större märgborre med sig då flygningen startar om våren? 2. Vilka svampar finns i innerbarken (som barkborrelarverna livnär sig av) på märgborreangripna tallar?3. Vilka svampar för den nya barkborregenerationen med sig då de kläcks ur virket senare under sommaren?Studien beräknas avslutas under 2016.
Vilken påverkan har hjortviltet på trädföryngringen inom ett område drabbat av skogsbrand? Skogsstyrelsen. Syftet med studien är att undersöka hur den naturliga förändringen av naturen efter brand påverkas av viltbete.För studien har Skogsstyrelsen uppfört två så kallade demonstrationshägn och utstakat två referensytor i Hälleskogsbrännans norra del.Studien beräknas pågå fram till år 2026.
Inventering av skogshöns – vad händer med ett skogshönsbestånd efter en omfattande skogsbrand? Västmanlands ornitologiska förening. Genom omfattande inventering av skogshöns under 1980- och 90-talen känner man till 20 spelplatser för tjäder, merparten belägna i brandområdet. En inventering påbörjades under 2015 då man under maj-juni inventerar spelplatserna på nytt för att se hur tjäderpopulationen påverkats av skogsbranden.
Inventering av brandgynnad svampflora. Botaniska föreningen i Västmanland (BFiV) samt Naturskyddsföreningen i Surahammar. Syftet med studien är huvudsakligen att undersöka vilka arter som visar sig efter skogsbrand. Hittills har över 10 nya arter påträffats.Några av de nya arterna är slätbladig svedjeskål, eldskål och skolnavling.Både murklor och vedsvampar har inventerats samt några förvånande fynd.

Resterande projekt i korthet

Inventering av fåglar.

En studie av skogens kolbalans och återhämtning av denna efter skogsbranden: SLU.

Hur återhämtar sig vegetationen efter skogsbrand? SLU.

Vilka föryngringsmetoder är lämpligast att använda på ett större brandfält? Skogsstyrelsen.

Holkprojektet: VOF samt Ramnäs-Virsbo naturklubb.

Inventering av hackspettar: VOF.

Inventering av brandgynnad kärlväxtflora: BFiV.

Mer läsning

Annons