Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappan fick bo i ett kök på korttidsboendet

Det är så trångt om plats på korttidsboendet att deras 92-årige far bott i ett kök. Två anhöriga känner igen situationen från för fem år sedan, när deras mor bodde på Kanalen.

Annons
I närmare sju veckor fick en rullstolsburen 92-åring bo i köket i en lägenhet på korttidsboendet Kanalen. Väggen slutar vid sängen. Hur kommer man igen fysiskt och psykiskt på ett ställe där man bor i ett kök?” undrar dottern Kerstin Figgé Bendtsen.

FP har berättat om Kanalen i Fagersta där 17 äldre personer bott i nio enmansrum.

Marianne Figgés och Kerstin Figgé Bendtsens 92-årige rullstolsburne far bodde på korttidsboendet sedan 22 december fram till i fredags men har efter påtryckningar till slut fått ett enkelrum.

Mannen hade sängen i ett litet kök medan en annan man bodde i vardagsrummet. De hade ett draperi emellan sig. I ett låst skåp i köket fanns båda männens mediciner, i vardagsrummet fanns bådas garderober och det var från vardagsrummet som man tog sig till toalett och ut ur rummet.

– Det här är inte värdigt för någon av de gamla, säger Marianne Figgé.

Korttidsboendet finns för dem som väntar på plats på äldreboende, när en maka eller make behöver avlastning och när man behöver vila efter en operation.

– Hur kommer man igen fysiskt och psykiskt på ett ställe där man bor i ett kök? undrar Kerstin Figgé Bendtsen.

Situationen är välbekant för systrarna. 2010 bodde deras mor på Kanalen. Hon delade rum. Då sades att situationen skulle förändras.

– Fem år senare har det inte förändrats ett dugg, säger Kerstin Figgé Bendtsen.

– Det är fruktansvärt att se, säger Marianne Figgé.

Nu planerar de att anmäla kommunen till Inspektionen för vård och omsorg. De tycker inte det känns bra att deras pappa kunnat behöva bo i köket upp till sex månader. Besluten borde fattas snabbare. Det gäller för alla äldre, tycker systrarna.

– Korttidsboende för mig, då ska det vara under kort tid. Här kan man bo upp till ett halvår. Det är inte ett korttidsboende, tycker Marianne Figgé.

Systrarna är också kritiska till att det inte finns något bra utrymme för anhöriga och boende att sitta i fred tillsammans i. Men de är noga med att påpeka att all den kritik de har riktas mot ledningen, inte personalen på boendet.

– De gör ett enastående jobb med de resurser som de har, säger Marianne Figgé.

I deras mors fall löste sig situationen då ett korttidsboende öppnades i Norrbygården. Det stängde året därpå.

– Man kan ju inte stänga ner ett boende förrän man har en lösning, säger Marianne Figgé.

Förklaringen till stängningen var att behovet mattats av och att kommunen inte tyckte det var en bra lösning då lokalerna inte var kommunens egna.

Systrarna hoppas att både politiker och tjänstemän tillsammans ska ta ansvar för den situation som är.

– Många gånger fattar politikerna beslut efter vad tjänstemännen lägger fram för förslag, säger Kerstin Figgé Bendtsen.

Mer läsning

Annons