Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Protest mot stressig miljö på förskolorna

Nej till vikarier, stora barngrupper och pedagogik som hamnar i skym undan av allt mer administrativt arbete. Så ser verkligheten ut i förskolorna i Fagersta, menar personal och föräldrar som tidningen varit i kontakt med.

Annons
Familjen Hultberg Dahlström har sin treåring på förskolan Björksta. ”Det är väldigt mycket barn och alldeles för lite personal. Och de som jobbar gör sitt bästa men hur ska de hinna leka och se alla barn. Det måste in mer personal så de hinner med och orkar

Fagersta. Förskolläraren Ulrica Andersson, är administratör för Facebooksgruppen Förskoleupproret i Fagersta. En grupp som har närmare 300 medlemmar.

– Jag vill se en förändring av den situation som råder för barn och personal på förskolan. Min personliga övertygelse är att förskolan endast främjar barns utveckling om den håller måttet. Det är därför viktigt att personal känner att de har möjlighet att erbjuda ett bemötande som barnen har rätt till i relation till exempelvis skollag och läroplan, säger hon.

Emma Ekström är en av alla föräldrar som gått med i gruppen.

– Det är mycket barn, sjukskrivna förskollärare och ont om vikarier. Stor ruljangs på personal och barnen har inte ens egna platser att hänga sina kläder på längre, säger hon.

Fagersta kommun mäter likt övriga 290 kommuner ett snittvärde där de bland annat tittar på hur många barn som är på förskolan under dagen och inte antalet inskrivna.

– Vi vill inte bli jämförda med andra kommuner, att vi skulle ha det bättre eller sämre än någon annan kommun, vi lever i vår verklighet, ingen annans. Vår arbetsmiljö blir inte bättre av den informationen, säger Nadja Ruutikainen Näätänen, barnskötare samt facklig representant för Kommunal.

Karin Dahlström och Eva Andersson har arbetat större delen av sina liv inom förskolan. 

– Vi har världens bästa jobb men som det ser ut i dag med stora barngrupper och svårt att få in vikarier så går vi på knäna. Det är inte bra för någon. Att dra en snittsiffra är inte verkligheten. Jag vet att vi är tre i personalen och har 21 barn. Hur får dem det till 4,4 barn? Själv får jag det till 7, säger Eva Andersson och Karin Dahlström fyller i:

– Det finns dagar när man kommer hem och frågar sig ”Har jag hunnit sagt hej till alla barn i dag”. Man brottas ständigt med dåligt samvete. Tiden räcker inte till och det känns ibland som barnförvaring. Vi vill kunna göra vårt jobb korrekt utan att riskera vår eller barnens hälsa, säger hon.

Vad hoppas ni att gruppen Förskoleupproret ska bidra till?– Att kommunen tar sitt ansvar gentemot samhällets minsta medlemmar och inser vikten av god och kvalitativ omsorg. Vikariebristen och stora barngrupper är de största problemen, säger Ulrica Andersson.

Förskoleläraren Karin Dahlström och barnskötaren Eva Andersson.

Mer läsning

Annons