Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rullstolsburen fick ordna egen ramp av bråte för att kunna delta på idrottslektionen

Efter att ha blivit nekad att få åka på isen i Fagerliden som liten trodde rullstolsburne Johannes Ruutikainen att tiderna hade förändrats. Efter att hans assistent nu i oktober fick bygga en temporär ramp för att han överhuvudtaget skulle kunna ta sig ut på isen ryter Johannes och hans mamma Teresa Ruutikainen ifrån.

Annons

Till vardags åker Johannes Ruutikainen permobil och i vissa fall rullstol. Första gången Johannes Ruutikainen blev nekad att vara på isen gick han i första klass och skulle åka spark på isen eftersom att han inte kan gå. Men det var bara skridskor som var tillåtna på isen. Så Johannes Ruutikainen fick inte vara med på lektionen.

–Jag vågade inte säga något då. Jag blev mest sårad. Jag trodde att det aldrig skulle hända igen, säger Johannes mamma Teresa Ruutikainen.

När Johannes Ruutikainens klass varit i ishallen efter det tillfället har han varit sjuk eller ledig från skolan. Nu i år skulle han få följa med igen, men han blev bemött av motstånd. Först ska personalen vid Fagerliden inte ansett att permobilen skulle få vistas på isen på grund av risken att isen skulle smälta från värmen från permobilen. De var även rädda att det skulle bli repor på isen. Redan där ville Johannes Ruutikainen vända om och strunta i alltsammans.

–Då skiter vi i det här, tänkte jag. Jag blev lite ledsen, säger Johannes Ruutikainen.

Läs också: Rangliga bryggor utgör fara

Argumenten kring att permobilen skulle repa eller smälta isen tyckte Johannes och Teresa Ruutikainen bara lät som dåliga undanflykter. Permobilen ger inte ifrån sig värme.

–Johannes åker med permobilen hemma på golvet och det blir inga repor, säger Teresa Ruutikainen.

–Säg sanningen direkt, säger Johannes Ruutikainen som menar att han helt enkelt inte var välkommen.

Teresa Ruutikainen och Johannes Ruutikainen tycker inte att Fagerliden välkomnar de som är funktionshindrade.

När han till slut fick tillåtelse att få komma ut på isen med permobilen fanns ingen ramp till den avsats som leder till ishockeyrinken. Johannes personliga assistent blev ombedd att med en planka göra en egen ramp. Men assistenten såg då att den inte skulle hålla och fick försöka stötta upp plankan genom att placera ett däck under den. Men trots det så sprack den. Efter en stund lyckades Johannes Ruutikainen komma ut på isen, men glädjen var vid det laget som bortblåst. När Johannes Ruutikainen kom hem från skolan den dagen var han ledsen och upprörd. Då fick hans mamma Teresa Ruutikainen nog. Hon skrev ett mail till NVK i oktober, men har ännu inte fått svar.

– Jag blev så förbannad. Jag upplevde att Fagerliden inte är gjort för oss. Det känns som om att Fagerliden bara är för barn utan funktionshinder. Vi känner oss inte välkomna där, säger Teresa Ruutikainen.

– Jag vill att NVK och kommunen köper in en stol som barn och vuxna med funktionshinder kan åka i. När det är friåkning kan de ju skriva nåt annat, för det gäller ju inte oss. De ska ju tillgänglighetsanpassa Fagersta kommun, men än så länge har det inte hänt så mycket på Fagerliden, säger hon.

Läs också: Lägg asfalt runt Eskiln till hjälp för handikappade

Teresa och Johannes Ruutikainen visar var handikapplatserna är vid läktaren. De ser stora problem med att rampen är för brant och att handikappläktaren måste vara högre. Johannes Ruutikainen har som tur är en höj- och sänkbar permobil men en person i rullstol har svårt att se över kanten.

För Roger Ofstad, fastighetsingenjör på NVK, är det här ny information. Han har aldrig hört talas om att någon blivit bemött på det här sättet på Fagerliden.

– Det här låter helt absurt skulle jag vilja säga för det första. Det är inget som har kommit upp förut. Det enda bekymret jag kan se med att åka spark på isen är att man kanske kan köra på någon av de andra, men annars har det ju ingen betydelse, säger Roger Ofstad.

Läs också: Tyra fick änglahjälp för att klara vardagen

Tidigare har inte Roger Ofstad tänkt på att handikappanpassningen skulle vara dålig.

– Som det är gjort nu, så är det ju handikappanpassning för de som är publik. Sedan har vi faktiskt inte tänkt på att man ska kunna ta sig ut på isen. Det går ju att ta sig in utifrån där ismaskinen kör in, om man hade tänkt sig för hade ju det varit smidigt, säger Roger Ofstad.

– Jag måste få veta lite hur den passar, för naturligtvis bygger vi om den. Jag blev lite tagen på sängen. Men naturligtvis så kan vi ju fixa det här så länge vi vet hur, säger han.

I dagsläget känner sig Teresa och Johannes Ruutikainen inte välkomna på Fagerliden.

– Så ska det inte vara. Jag ska prata med våra vaktmästare så att det här blir bra, säger Roger Ofstad.

Enligt Diskrimineringsombudsmannen får ingen människa diskrimineras på grund av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Bristande tillgänglighet innebär att en person med en funktionsnedsättning inte får samma möjligheter som en person utan funktionsnedsättning att vistas på en plats eller komma i en jämförbar situation.

Mer läsning